Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Facken inom industrin slår vakt om löneutrymmet

Löneökningar på 3,5 procent i takt med övriga Europa förväntar sig Facken inom industrin. Kraven inför avtalsrörelsen är: reallöneökningar, arbetstidsförkortning, satsningar på lågavlönade och kvinnor.
Publicerad
"Ska allt räknas?" Svaret är nej. Avtalsrörelsen inleddes i dag med att avgränsa utrymmet för vilka kostnader som ska påverka löneökningarna för Facken inom industrin (Sif, Metall, Industrifacket, Pappers, Skogs- och Träfacket, Livs och Civilingenjörsförbundet).
Det som ska räknas är kostnader för förändrade regler som fack och arbetsgivare blir överens om. Däremot inte ökade kostnader inom ramen för redan existerande avtal eller kostnader till följd av regerings- och riksdagsbeslut.
- Kostnaderna för sjukfrånvaron är inget som vi ska betala med våra löner. Vi vill komma åt orsakerna genom förebyggande åtgärder, företagshälsovård och rehabilitering. Det är investeringar som ger pengar tillbaka, säger Sifs ordförande Mari-Ann Krantz.
Slutsatsen är att ökade kostnader för tjänstemännens avtalspension, ITP, inte ska påverka utrymmet för lönerna. Inte heller förändring av mängden övertid, skiftgång eller arbete på obekväma tider.
I stället blir Riksbankens inflationsmål utgångspunkten för parterna. Förändringar av växelkursen för den svenska kronan och förändringar av ränteläget bör inte tas med i kalkylerna.
Facken inom industrin ska i mitten av december överlämna 2004 års avtalskrav. Mari-Ann Krantz framhåller resultatet av Industriavtalet hittills.
- Löneutvecklingen har varit stabil, den har klarat både upp- och nedgång, den är i takt med den i Europa. Resultatet har varit bra både för de anställda och företagen. De industrianställdas reallöneökning har varit drygt 2 procent per år.
Högt upp på listan kommer den här gången de osakliga löneskillnaderna.
- Vi måste göra något rejält åt löneskillnaderna inte minst inom Sif. Bekymren är två. Det finns fler kvinnor på de lägst avlönade jobben. Mellan kvinnor och män på likvärdiga jobb finns en oförklarlig löneskillnad på 2 175 kronor per månad.
- Jag är glad att det äntligen finns ett ordentligt tryck i den här frågan inom Sif, säger Mari-Ann Krantz.

CHRISTINA SWAHN






Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.