- Delar av den offentliga verksamheten har privatiserats utan att meddelarfriheten har följt med. Det är en fundamental facklig fråga att ta sig an. Särskilt som ingen annan gör något åt saken. Inte ens den ansvariga ministern.
Publicerad
Det sa förbundsordförande Agneta Lindblom Hulthén med anledning av Journalistförbundets motion till TCO-kongressen om att meddelarfriheten för privatanställda måste förbättras. Bara två av 194 ändringar i sekretesslagen de senaste tio åren har inneburit ökad öppenhet medan 74 förändringar har medfört skärpt sekretess. - Anställda har blivit mycket räddare och tystare. Jag tror att en stor del av ohälsan beror på detta demokratiska underskott. När vi gick in i EU trodde vi att vi skulle exportera vår meddelarfrihet. Men det har blivit tvärtom. När det gäller privatanställda får arbetsgivaren avtala om tystnadsplikt, ingripa vid brott mot avtalsbaserad tystnadsplikt och efterforska meddelare och författare. Avtalsbaserad tystnadsplikt följer av själva anställningsförhållandet, arbetstagare får inte avslöja något som är ägnat att skada arbetsgivaren. Undantag gäller vid brott och allvarliga missförhållanden. TCO-kongressen beslöt att fortsätta sin strävan med att hävda svensk offentlighetsprincip på arbetsplatserna. Arbetsrättslagstiftningen bör kompletteras med ett meddelarskydd även för verksamheter som bedrivs i privat regi men som finansieras av det allmänna.
Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp
Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT
Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra.
Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.
Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm
– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande.
Vanligaste arbetsolyckorna
1. Ramla inomhus.
2. Ramla utomhus.
3. Ramla i trappa.
4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.
5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding.
Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.
Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet
Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck.
Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet.
Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken
Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer.
På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.
Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön.
Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar
Effekter av vibration/vibrationsskador.
Psykisk sjukdom.
Bullerskador, tinnitus.
Sjukdomar i andningsorganen.
Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.
Källa: Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbetsskador bland privatanställda tjänstemän, 2026.