Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tuffare prövning av a-kasseersättning

Arbetsförmedlingen ifrågasätter rätten till a-kasseersättning allt oftare. De senaste tre åren har en ökning skett med 36 procent.
Publicerad
- Tidigare fick inte alla lika behandling, skillnader fanns både inom regionen, länet och på förmedlingen, säger Lars Lindholm, sektionschef på Ams.
Efter upptäckten att reglerna tillämpades olika genomförde Ams en omfattande informations- och utbildningsinsats för att göra klart service- och kontrollrollerna.
- Om arbetsförmedlaren upptäcker att en person inte är aktivt arbetssökande eller söker anvisade jobb ska förmedlaren meddela a-kassan, säger Lars Lindholm.
Resultatet blev att antalet ifrågasättanden av a-kasseersättningen ökade från 2 962 år 2000 till 4 035 år 2002. Under 2001 ifrågasattes rätten till a-kasseersättning från Sifs a-kassa i 117 fall, i 12 fall fick de sökande rätt till ersättning. I 15 fall uppfylldes inte grundvillkoret för ersättningen, i 52 fall sattes ersättningen ned då arbete eller åtgärd avvisats utan godtagbara skäl.
Rätten till a-kasseersättning kan ifrågasättas om den arbetslöse efter hundra dagar inte söker jobb utanför yrket och utanför närområdet. Hänsyn kan dock tas till "lokal bundenhet".
- Man måste också vara aktiv när arbetsförmedlingen upprättar handlingsplanen, där går man igenom vilka typer av jobb som kan vara lämpliga, säger Gertrud Hedenström Eriksson, biträdande kanslichef på Arbetslöshetskassornas samorganisation.
Handlingsplanen är en förutsättning för rätt till ersättning. Utgångspunkten är att den ska upprättas i samråd. Blir man oense är det, enligt Ams, handläggarens uppfattning som gäller.
Tackar man nej till arbete eller åtgärd som anvisats av arbetsförmedlingen, måste man ha godtagbara skäl. Skulle lönen vara mer än 10 procent lägre än a-kasseersättningen kan man också tacka nej. Detsamma gäller om anställningsvillkoren är betydligt sämre än vid andra företag i branschen.
Om man tackar nej utan godtagbara skäl informerar arbetsförmedlingen a-kassan. Ofta följer a-kassan arbetsförmedlingens linje.
Första gången man tackar nej till ett arbete eller program sänks ersättningen 25 procent i 40 dagar, vid ett andra nej sänks ersättningen till 50 procent i 40 dagar. Tackar man nej en tredje gång förlorar man ersättningen. För att ha rätt till a-kassa måste man uppfylla ett nytt arbetsvillkor.
Ersättningen kan förloras helt om man inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande. Innan arbetsförmedlingen rapporterar till a-kassan att någon riskerar nedsättning eller avstängning ska personen vara väl informerad om vad som väntar.
För att återfå ersättningen gäller det att på nytt uppfylla arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor, men många gånger ligger bevisbördan på individen när prövningen görs.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.