Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Sifs seniorpool avvecklas - avtalspensionärer jobbar vidare

Den hårt belastade sifavdelningen i Stockholm får extra stöd i höst. Sannolikt rycker pensionerade ombudsmän in på nytt.
Publicerad
På förbundsstyrelsens dagordning i förra veckan fanns ett förslag att ännu en gång förlänga verksamheten med den s k seniorpoolen. Den har varit ett tillfälligt stöd till sifavdelningar som haft svårt att klara alla förhandlingsärenden med den ordinarie personalen.
Poolen har bemannats med ombudsmän som utnyttjat ett erbjudande att gå i avtalspension vid 60 år. De har ryckt in på deltid och ersatts för detta ovanpå avtalspensionen. Resursen skulle ha avslutats vid årsskiftet men förlängdes till och med juni på grund av arbetsbelastningen i Sif Stockholm.
Alltsedan IT-bubblan sprack har stockholmsavdelningen svarat för merparten av Sifs nyrekrytering och samtidigt fått hantera en exceptionellt stor mängd uppsägningsärenden.
Från och med 2004 har avdelningen, som är Sifs största, beviljats en budgetförstärkning med 7 miljoner kronor som väntas lösa problemen. Fram till dess måste avdelningen tillföras extra personal.
Eftersom seniorpoolen har erfarenhet och kompetens föll blickarna på dessa f d ombudsmän. Men delar av förbundsstyrelsen, inklusive personalrepresentanterna, hotade att reservera sig mot ytterligare en förlängning av poolen.
Beslutet blev en kompromiss, där Sif Stockholm temporärt under hösten förstärks med extra resurser motsvarande fyra ombudsmän och att förbundskansliet efter förhandlingar med facket delar ut uppdragen på lämpliga personer. Mycket talar för att dessa personer hämtas ur avtalspensionärernas led.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.