Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Det är bara piska i vårbudgeten, inga morötter"

Åtgärderna mot ohälsan är otillräckliga, anser Sif. Alltför mycket skjuts på framtiden.- Ersättningarna sänks i förhoppningen att det ska leda till fler i arbete, säger Sifekonomen Gösta Karlsson.
Publicerad
Regeringens mål är att halvera antalet sjukdagar mellan 2002 och 2008, samt minska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar (tidigare förtidspension och sjukersättningar).
För att uppnå det föreslås bland annat anställningsstöd för att hjälpa långtidssjuka tillbaka till arbetet, detta ska omfatta i genomsnitt 3 000 personer.
- Det känns inte speciellt ambitiöst med tanke på antalet långtidssjukskrivna. Men det betyder mycket för varje individ, säger Gösta Karlsson.
Karensdagen ska gälla oavsett när sjukanmälan görs. Sjukpenningen till arbetslösa ska ändras från den 1 juli så att den inte överstiger arbetslöshetsersättningen. Sif, som förespråkar en inkomstbortfallsmodell, ser detta som en varningssignal.
- Effekten blir fler arbetslösa. Frågan är om regeringen håller på att lämna principen att kompensera inkomstbortfall för en om grundtrygghet, säger Gösta Karlsson.
Arbetsgivarnas ansvar för sjuklöneperioden förlängs från den 1 juli i år. TCO är kritisk mot konstruktionen av detta eftersom 10 procent som i dag täcks av kollektivavtalen fryser inne.
TCO betecknar vårbudgeten som en besparings- och inte en reformbudget, förslagen från trepartsamtalen har inte gett resultat. Därför bör samtalen nu återupptas, menar TCO och Sif instämmer.
Flera åtgärder skjuts till 2004. Dit hör ett system där arbetsgivare med låg sjukfrånvaro gynnas ekonomiskt.
- Det är olyckligt när talen är så höga för ohälsa och långtidssjukskrivningar. Ju förr åtgärder kan sättas in, desto bättre är det, säger Sifs andre vice ordförande Thord Wedin.
Samtidigt ska ökat ansvar läggas på individen för att sjukskrivningen bryts. Regeringen konstaterar att det är mycket sällan som en sjukskriven får sin ersättning indragen då den sjuke inte medverkat till rehabilitering.
- Jag har svårt att tro att en människa som är sjuk skulle vara negativ till rehabilitering, säger Thord Wedin.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.