Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Stor frihet i arbetet för sifare

Möjligheten att ta ledigt en timme för att uträtta ett ärende ökar med lönen. Det visar en LO-rapport.
Publicerad
Att ta ledigt en timme för ett tandläkarbesök eller för att klippa sig är självklart för många. Men det är en möjlighet som är starkt förknippad med lönen. Av dem som tjänar mindre än 16 000 kronor i månaden har 38 procent den möjligheten, jämfört med 77 procent av dem som tjänar mer än 30 000. Det är också betydligt vanligare att män har möjlighet att gå ifrån än att kvinnor har det.
- Inget annat är så ojämlikt som friheten i arbetet. Där är klasskiktningen störst. Låg lön ger liten frihet, hög lön ger stor frihet, säger LO:s utredare Sven Nelander.
Sifarna har störst frihet i arbetet jämfört med övriga TCO-medlemmar. Möjligheten att ta ledigt en timme under arbetsdagen har 75 procent av sifarna. Börja senare och jobba igen det vid ett annat tillfälle kan 94 procent av sifarna, medan 85 procent har flextid. Lika många har möjlighet att själva bestämma när de ska ta semester.
Utrymmet för att påverka arbetet är också stort, 87 procent kan välja i vilken ordning arbetsuppgifterna ska utföras och 74 procent kan själv bestämma vad de ska göra nästa timme.
Nästan alla, 99 procent, kan ta emot snabba privatsamtal liksom ringa dem. Ta emot besök från en nära anhörig kan 84 procent göra.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.