Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Teliabolag kräver lönesänkningar

Telia Sonera-ägda Ki Consulting begär att de anställda sänker lönerna med 5-10 procent. Sifklubben fruktar konkurs, hård kritik riktas mot Telia Sonera.
Publicerad
- Vi kan inte tycka att lönesänkningar är bra. I slutänden slår det tillbaka på individen, sänkt lön påverkar både a-kassan, inkomstförsäkringen och pensionen, säger Lars-Erik Hake, ordförande för Sif-Telefos, en grupp av bolag som Telia sålt ut.
Företaget vill genom individuella avtal sänka lönerna för de 800 anställda, de som tjänar 27 000 kronor i månaden eller mer ska avstå 10 procent, de som tjänar mindre ska avstå 5 procent.
Genomsnittslönen är 31 000 kronor. Samtidigt införs ett vinstdelningssystem.
- Villkoren är bra, vi kan få tillbaka det vi avstått. Vid en tidig försäljning utgår en garantisumma, säger Sifklubbens ordförande Bo Hasselmark.
Hoppet står till en försäljning för de anställda på Ki Consultning. Alternativet kan vara en konkurs. Ki Consultning har sitt ursprung i Telia som sålde verksamheten för cirka två år sedan, men som fortfarande i det närmaste är hälftenägare. Knapp majoritet har Industrikapital.
- Ägarnas förhoppning är att vi ska bli säljbara, att lönerna blir marknadsmässiga, säger Bo Hasselmark.
Ki Consultning, som till en början hade cirka 1 200 anställda, har varslat vid flera tillfällen, sedan i slutet av december har cirka 150 personer sagts upp.
Samtidigt som Telia Sonera är ägare är de också kunder och har sänkt priserna i ramavtalen med 25-30 procent.
- Vi riskerar en konkurs. Orderingången är låg. 95 procent av alla order kommer från Telia Sonera, men eftersom Telia Sonera organiserar om händer lite, säger Sven Pontan, vice ordförande i Sifklubben.
Lars-Erik Hake är mycket kritiskt till Telia Soneras agerande.
- Koncernen har burit sig illa åt. Verksamheten konkurrensutsätts innan bolagen satt sig.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.