Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Föräldralöneavtal i sikte på Husum

Nätverk för kvinnor och utbildningar i jämställdhet är hittills resultatet av jämställdhetsarbetet på Husums massa- och pappersbruk utanför Örnsköldsvik. Nu hoppas facket på ett föräldralöneavtal.
Publicerad
Av tradition är pappersindustrin mansdominerad. Men när Husum för tre år sedan investerade i en ny bestrykningsmaskin var ambitionen att hälften av de rekryterade skulle vara kvinnor. Riktigt lyckades man inte, och för många av de nyanställda kvinnorna har det också varit tufft.
- Rekryteringen väckte starka reaktioner, många som jobbat länge upplevde att de aldrig fick chansen, säger Sifklubbens ordförande Annica Eriksson.
Samtidigt har jämställdhetskommitténs arbete tagit fart. Just nu pågår utvärderingen av fjolårets jämställdhetsplan och facket tror att ett avtal om föräldralön är nära.
- Vi har tittat på en modell där företaget fyller upp till 90 procent upp till 40 000 kronor i månaden under 195 dagar, säger Annica Eriksson.
En lönekartläggning genomförs i syfte att upptäcka osakliga löneskillnader.
Med jämställdhetsplanen som bas tas också ämnet upp på internutbildningar.
- Vi kan diskutera vilken människosyn en chef förmedlar som tillåter pornografiska bilder, berättar Annica Eriksson.
Fortfarande är kvinnorna en minoritet på företaget, av drygt 1 200 är cirka 200 kvinnor. För att stötta dem har två nätverk bildats.
- Kvinnorna ska göras synliga i en stor organisation. Det här är också en chans att få fram kvinnornas synpunkter, säger Annica Eriksson.
Även om företagets policy är att hälften av alla nyrekryteringar ska vara kvinnor saknas fortfarande strategier för att hjälpa kvinnor till chefsbefattningar. Av drygt 70 chefer är 10 kvinnor. Något extra stöd till kvinnliga chefer finns inte heller.
Husums fabrik ägs av den finska koncernen M-Real, tidigare Metsä-Serla, med ett 20-tal pappersbruk i Europa och cirka 21 500 anställda.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.