Förslaget är en del av rapporten "Sjukvården och de sjukskrivna - kan pengarna användas bättre?" gjord av Sveriges läkarförbund.
Enligt förslaget skulle landstingen behöva ett tillskott från statskassan på 250 miljoner kronor. Försäkringskassan skulle få en motsvarande kostnadssänkning.
Läkarförbundet anser att det i Sverige saknas en seriös diskussion om vilka resurser som behövs för att vi ska få bukt med sjukskrivningarna. Bristen på distriktsläkare är stor, närmare bestämt saknas 1 500, och många läkare är långtidssjukskrivna. Det finns också ett stort underskott på sjuksköterskor och läkarsekreterare.
- Om primärvården vore tillräckligt utbyggd och landstingen hade något att vinna på att människor inte sjukskrevs så lättvindigt skulle antalet sjukskrivna i dag vara kanske tio procent lägre än nu, säger Kåre Jansson, utredningschef på Läkarförbundet. Med tio procent färre sjukskrivna skulle vår BNP öka med en procent eller i pengar 23 miljarder kronor.
Som undertecknare av sjukintyg har läkare en viktig roll i sammanhanget. Det är lättare och går fortare att sjukskriva en patient, särskilt om det är just sjukskrivning han/hon vill ha, än att informera om och motivera varför det inte nödvändigtvis är bästa lösningen. Det är ingen hemlighet att en stor del av landets läkare behöver utbildas i försäkringsmedicin.
Läkarförbundets ordförande Bernhard Grewin är medveten om att normerna för sjukskrivning har luckrats upp. Om läkarna följde regelverket skulle sjukskrivningstalet vara bara hälften av det nuvarande.
- Alltså borde det inte vara så svårt att hitta landsting som vill pröva vår modell.

LISBETH NIEMINEN