Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

EU kräver krafttag mot stress

Hetsen på jobbet har så många negativa effekter för individen, företagen och ekonomin att frågan nu kommit upp på den europeiska agendan. EU-kommissionen har satt press på fack och arbetsgivare att komma överens.
Publicerad
Trots att flera EU-direktiv ska motverka stress är tempot högt på många arbetsplatser. Beräkningar visar att mer än 40 miljoner människor mår dåligt. EU-kommissionen uppskattar kostnaden till minst 200 miljarder kronor per år.
Samtidigt som Europafacket och arbetsgivarorganisationerna UNICE-CEEP tagit upp stressen på sitt arbetsprogram, kräver EU-kommissionen att parterna diskuterar frågan.
Sverige är ett föregångsland på flera områden, men skulle ändå kunna vinna på reglering på Europanivå, menar Leif Dergel, ombudsman på TCO:s internationella avdelning.
- Kommissionen har påpekat att de svenska riktlinjerna för arbetsmiljö främst gäller arbetare. Ett resultat kan bli att parterna måste bli bättre på att ta hänsyn till arbetsmiljöfrågor som rör tjänstemän.
Fler är utsatta för stress i det svenska arbetslivet än i andra länder, eftersom fler kvinnor förvärvsarbetar.
- Livspusslet är tydligt i Norden. Det kan förbättras genom att man tar tag i arbetslivet.
Ett EU-avtal skulle kunna minska stressen, menar Leif Dergel.
- Det man kan reglera är internkontroll, skapa processer för utvärdering och uppföljning genom europeiska avtal.
Fackets förhoppning är att stressen ska kunna bekämpas genom ett avtal liknande det om distansarbete. Än är det dock inte klart hur det ska tillämpas på nationell nivå, misslyckas man väntar lagstiftning.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält