Trots att flera EU-direktiv ska motverka stress är tempot högt på många arbetsplatser. Beräkningar visar att mer än 40 miljoner människor mår dåligt. EU-kommissionen uppskattar kostnaden till minst 200 miljarder kronor per år.
Samtidigt som Europafacket och arbetsgivarorganisationerna UNICE-CEEP tagit upp stressen på sitt arbetsprogram, kräver EU-kommissionen att parterna diskuterar frågan.
Sverige är ett föregångsland på flera områden, men skulle ändå kunna vinna på reglering på Europanivå, menar Leif Dergel, ombudsman på TCO:s internationella avdelning.
- Kommissionen har påpekat att de svenska riktlinjerna för arbetsmiljö främst gäller arbetare. Ett resultat kan bli att parterna måste bli bättre på att ta hänsyn till arbetsmiljöfrågor som rör tjänstemän.
Fler är utsatta för stress i det svenska arbetslivet än i andra länder, eftersom fler kvinnor förvärvsarbetar.
- Livspusslet är tydligt i Norden. Det kan förbättras genom att man tar tag i arbetslivet.
Ett EU-avtal skulle kunna minska stressen, menar Leif Dergel.
- Det man kan reglera är internkontroll, skapa processer för utvärdering och uppföljning genom europeiska avtal.
Fackets förhoppning är att stressen ska kunna bekämpas genom ett avtal liknande det om distansarbete. Än är det dock inte klart hur det ska tillämpas på nationell nivå, misslyckas man väntar lagstiftning.

CHRISTINA SWAHN