Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsmiljön på callcenter under all kritik

Ofta saknas ställbara bord och stolar samtidigt som arbetspassen vid skärmarna är långa. Tidspress och bonussystem motverkar samarbete. Vid Arbetsmiljöinspektionens granskning av callcenterbranschen har bara två av 28 företag klarat sig utan krav.
Publicerad
Värk i skuldror och nacke är vanligt och ökar bland de anställda på callcenterföretagen. På tre år fördubblades antalet anmälda arbetssjukdomar för telefonister. Därför granskar Arbetsmiljöinspektionen 70 företag i den växande branschen som i dag sysselsätter 60 000 personer. Hittills har en tredjedel besökts. I genomsnitt har Arbetsmiljöinspektionen ställt fem krav vid varje besök. Över hälften av kraven rör brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Företagen har inte tillräckligt bra undersökt och bedömt fysiska och psykiska risker i arbetet. Åtgärder saknas också. Ofta har inte cheferna grundläggande kunskaper, säger Christina Jonsson, projektledare på Arbetsmiljöinspektionen.
Det händer också att brister på arbetsplatserna är kända, men ändå inte åtgärdas. På många arbetsplatser är bord och stolar inte ställbara, avlastningsytorna få, bländning och reflexer i skärmarna förekommer ofta. Brister finns också i den psykosociala arbetsmiljön.
- Det är vanligt att arbeta under tidspress och ha bonussystem som är stressande, säger Christina Jonsson.
Bonussystemets konstruktion i förhållande till arbetsuppgifterna är avgörande.
- I vissa fall handlar det om att besvara ett visst antal samtal under en viss tid. Då driver bonussystemet upp tempot och är stressande samtidigt som det hindrar samarbete.
Därför kräver Arbetsmiljöinspektionen att effekterna av bonussystemen ska utredas, liksom de anställdas möjlighet att själva styra sitt arbete.
- Det finns mycket att jobba på för att öka delaktigheten, liksom stöd av kollegor och chefer. Mycket handlar om arbetsledningen, hur den agerar och att man arbetar systematiskt med delegering för att få egenkontroll i arbetet, säger Christina Jonsson.
Arbetsmiljöinspektionens besök visar också att arbetsmiljön skiftar beroende på vilken verksamhet som bedrivs och hur. På arbetsplatser med högt tempo och dåligt ledarskap är stress, trötthet, sömnproblem och magbesvär vanligt.
Granskningen av branschen kommer att fortsätta året ut.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.