Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Långt kvar till full sysselsättning inom EU

- Vi saknar fortfarande 15 miljoner jobb för att nå EU:s mål 70 procents sysselsättning 2010, säger statssekreterare Lars Danielsson i en kommentar till vårrapporten om den s k Lissabonstrategin.
Publicerad
För snart tre år sen beslutade ministerrådet i Lissabon om ett utvecklingsprojekt som ska göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi år 2010. Strategin innehåller 66 mål och åtgärder. Fler och bättre jobb samt större social sammanhållning är bland de viktigaste målen.

EU-kommissionens vårrapport, som ska utvärderas på toppmötet i Bryssel 21-22 mars, visar att det mesta återstår att göra.

Över 12 miljoner arbetstillfällen har skapats sedan 1996, men ytterligare 15 miljoner måste till för att 70 procent av den arbetsföra befolkningen ska ha ett jobb vid decenniets slut. Etappmålet 67 procent sysselsatta år 2005 ser inte ut att klaras. Kommissionen konstaterar att det ser ännu värre ut med delmålen för den äldre arbetskraften och ambitionen att öka pensionsåldern från dagens snitt på runt 60 år till 65.

Med äldre menas här alla över 55 år. Målet är att minst hälften av dessa ska förvärsarbeta. "Bäst i klassen" av medlemsländerna är Sverige som har 65 procent sysselsatta i den åldern, medan Belgien inte har fler än 25 procent. Danmark har flest kvinnor i arbete. Danmark och Holland toppar statistiken över totalt antal sysselsatta i förhållande till folkmängden.

Medan sysselsättningen i USA har minskat till 72 procent av de arbetsföra, har den inom EU ökat till 64 procent. För män mellan 25 och 54 år har EU ett snitt på 87 procent, vilket är i nivå med USA och över normen för full sysselsättning.

Att medlemsländerna går i olika takt, både vad gäller strukturreformer och genomförande av EU-direktiv, bekymrar kommissionen. Sverige är bäst på att implementera direktiv med Finland och Danmark i hälarna. Sämst är Frankrike.

Kommissionens recept är att målen ligger fast och även ska gälla de tio kandidatländerna samt att medlemsländerna måste intensifiera arbetet med dels sociala reformer, dels avregleringen av marknaden.

Statssekreterare Lars Danielsson, som är Göran Perssons personlige rådgivare i EU-frågor, anser att Lissabonprocessen går framåt trots vissa besvikelser och att målet full sysselsättning är möjligt att nå före deadline om sju år.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.