Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sif vill stoppa sponsringen i SVT

Förbjud all reklam i public service radio och tv. Det kräver Sif i en motion till UNI-MEI, världsfacket för mediearbetare.
Publicerad
Public service ska på lång sikt vara fri från alla former av politisk och ekonomisk påtryckning, menar Sif.
- Så fort vi har reklam påverkar det programmen. Det blir ett incitament att göra program som inte enbart tillgodoser publiken utan också de som köper reklam plats. Det påverkar typen av program och när de sänds, säger Karl-Eric Hallgren, ledamot i Sifs förbundsstyrelse.
Ytterst handlar det om demokrati, menar han.
- I tredje världen finns starka kommersiella intressen i public service som påverkar och styr utbudet. Men public service ska vara i allmänhetens tjänst, säger Karl-Eric Hallgren.
Public service-kanalerna i Norden är förhållandevis oberoende av kommersiella intressen. Men i SVT förekommer sponsring.
- Vi är inte helt oberoende. Sport och stora evenemang sponsras. Det påverkar vilka evenemang man väljer att sända. Skulle man ta bort sponsringen skulle SVT ändå klara sig bra. I andra länder står sponsring och reklam för hälften av intäkterna, säger han.
Alternativet är att staten höjer anslagen eller att licensen höjs, menar Hallgren som inte tror att antalet tjänster inom public service påverkas av ett reklamförbud.
Att motionen är kontroversiell är Hallgren medveten om. Den europeiska delen av UNI-MEI har tidigare uttalat sig för att public service ska finansieras av både reklam och allmänna medel.
- Bara att få upp detta till diskussion skulle vara en stor vinst. Förhoppningsvis får vi ett beslut om ett policymål att public service enbart ska finansieras med allmänna medel.
Hittills har danska och norska teaterteknikerförbunden uttryckt sitt stöd, liksom Teaterförbundet i Sverige. Nu hoppas Sif att få med sig fler nordiska förbund före generalförsamlingens möte i Los Angeles i oktober.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.