Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Plattform för ökad hälsa i arbetslivet

Sjukskrivning på deltid ska bli norm. Vid denna partiella sjukskrivning står försäkringskassan för sjukpengen. Vid heltidssjukskrivning däremot betalar arbetsgivaren förutom sjuklöneperiodens första 14 dagar 25 procent av sjukersättningen.
Publicerad
Kenth Pettersson har lett utredningen Ett arbetsliv för alla, som nu är klar. I början av februari ska parterna lämna sina synpunkter, förhoppningsvis även Svenskt Näringsliv, som hoppade av strax före målgången.
- Detta är inte lösningen på hela problemet utan bara en plattform att arbeta vidare från, sa Kenth Pettersson på en välbesökt presskonferens i Stockholm på tisdagen.
Fler och fler har börjat ifrågasätta sjukskrivning som rätt sätt att hjälpa människor tillbaka till arbetet, inte minst forskare. Därför syftar många förslag till att stärka incitamenten för arbetsgivaren att bibehålla kontakten med den sjukskrivne och att underlätta hans/hennes återgång till arbetet. Arbetsgivaren ska stå för endast en mindre del av sjukpenningkostnaden, den allmänna försäkringen för den övervägande delen.
Mindre företag ska få ett högkostnadsskydd. Dessa har som regel lägre frånvaron.
Utredningen föreslår att det senast efter 40 dagars frånvaro ska göras en avstämning mellan läkare, patient och företagshälsovård. En diskussion som mer ska gälla arbetsförmågan än diagnosen och som ska inbegripa hur arbetsplatsen kan anpassas till den sjukskrivne.
Parterna är ense om att både arbetstagare och arbetsmarknaden är betjänta av ökad rörlighet. En sjukskriven ska få rätt att ta tjänstledigt för att pröva ett annat jobb. Önskvärt är att större arbetsgivare mer än nu ger arbete åt personer som har begränsad arbetsförmåga. Omfattningen av skattefri friskvård som bekostas av arbetsgivaren bör utökas. I det kan ingå massage och andra stressreducerande åtgärder.
Utbildningen i försäkringsmedicin ska bli bättre. En kommitté ska utreda lämpligheten i att förstatliga administrationen av sjukförsäkringen.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.