Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

IT-anställda garanteras 205 kronor i lönelyft

IT-branschen får löneökningar på minst 2,6 procent och telekombranschen kan få en löneökning på 2,8 procent. Men kortare arbetstid kan sänka nivåerna. I de nya avtalen regleras den lokala lönebildningen.
Publicerad
- I förhandlingsdelegationen diskuterades individgarantin och övertidsfrågan mycket. Det var en knapp majoritet för att godkänna avtalet. Men att reallöneökning uppnåtts och att vi fått in ordning och reda genom inflytande över den lokala lönebildningen blev avgörande, säger Thord Wedin som lett Sifs förhandlingsdelegation.
Ursprungskravet var att individgarantin skulle höjas över den nuvarande på 325 kronor, men så blev det alltså inte.
IT-avtalet är ett så kallat processavtal vilket innebär att man lokalt ska komma överens om löneökningar. Om man inte kommer överens ska lönerna öka med sammanlagt 2,6 procent, den lägsta löneökningen blir 205 kronor per månad. Lägst lön blir 12 650 kronor. Genomsnittslönen är i dag cirka 26 000 kronor.
I telekomavtalet finns en pott på minst 2,8 procent, den lägsta löneökningen blir även här 205 kronor. Genomsnittslönen är i dag cirka 25 000 kronor.
Lönerna revideras den 1 januari 2003, vilket ger en revisionsperiod på 15 månader.
Sif betecknar IT-avtalet som ett bättre processlöneavtal än tidigare.
- Vi får lokalt inflytande över lönebildningen, frågan kan också gemensamt lyftas av klubb och arbetsgivare. Sif kommer också att ha avtalskonferenser tillsammans med Almega där klubbar och företagsledningar får höra samma sak. Det här bidrar till ordning och reda i branschen, säger Sifs förhandlare Jan Jangsäter.
Sif hävdar också att avtalen hindrar lönesänkningar.
- Individgarantin fungerar som en spärr mot lönesänkningar, säger Sifs förhandlare Mathias Åström.
Tidigare modeller för arbetstidsförkortning kommer att användas ytterligare ett år. Om parterna kommer överens lokalt innebär det att IT-branschen kan få ytterligare en dags arbetstidsförkortning som värderas till 0,5 procent. Arbetstidsförkortningen för telekombranschen betecknas som tvingande och innebär 10 minuter per vecka, vilket ger totalt 6 dagars förkortning sedan 1998. Värdet värderas till 0,4 procent vilket dras från lönepotten.
När avtalskraven presenterades i höstas prioriterades begränsningen av övertiden. Att man inte kommit längre hotade att skjuta avtalet i sank.
- Många är utbrända och långtidssjukskrivna. På Telia har 50 procent förhandlat bort övertidsersättningen, många har gått in i väggen, säger Thord Wedin.
När övertidsersättningen avtalas bort syns inte övertiden. Enligt det nya telekomavtalet ska nu parterna upprätta system för journalföring om facket begär det.
Sif har krävt att möjligheterna att avtala bort övertidsersättningen ska begränsas. Kraven fick dåligt gehör. Men vissa öppningar finns.
- Lokalt ska det bli möjligt att diskutera vilka som ska omfattas, det öppnar en väg. Om arbetsgivaren struntar i det kan centrala diskussioner tas, säger Jan Jangsäter.
Mycket av kraven på ordning och reda handlar om arbetstid, arbetsmiljö, arbetsorganisation, jämställdhet, mångfald och kompetensutveckling. Det lämnas till ett lokalt samverkansavtal som ska tas fram.
De nya avtalen för IT och telekom som gäller från den 1 november 2002 till 31 mars 2004, ska nu godkännas av Sifs förbundsstyrelse.

CHRISTINA SWAHN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.