Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Ökad bemanning ger friskare arbetsplatser"

Spendrups, Stora Enso, Värö Bruk och ventilationsföretaget Fresh. Alla är exempel på företag som visat att det är lönsamt att satsa på friskare arbetsplatser.- Arbetsgivarna tjänar på att få ned sjukskrivningarna, säger Bosse Angelöw, docent vid Växjö universitet.
Publicerad
Bland exemplen nämner han Spendrups som räknat ut att merkostnaderna för långtidssjukskrivningarna är 4 270 kronor per person och dag. Volvo har kommit fram till att en slutkörd IT-tjänsteman, som är sjukskriven ett år, kostar företaget en dryg miljon kronor.
Stora Enso som har ambitionen att 40 procent av de anställda ska vara långtidsfriska år 2005, det vill säga inte ha en enda sjukskrivningsdag. Besparingen beräknas bli 200 miljoner kronor. Värö Bruk har minskat sjukskrivningarna från 4,6 till 4,2 procent vilket ger en årlig besparing på 2,2 miljoner kronor. Bakom det ligger ett åtgärdsprogram omfattande arbetsmiljö och hälsa med insatser på individnivå för att förändra livsstilen och på företagsnivå för att förbättra arbetsmiljön.
- Det handlar om att hitta en lagom arbetsbelastning, ett konstruktivt ledarskap och ett bra arbetsklimat, säger Bosse Angelöw.
Nyckeln till den friska arbetsplatsen är enligt Angelöw att arbetet är lustfyllt och meningsfullt, att samarbetsklimatet är gott och att det finns möjligheter till utveckling.
- Utgångspunkten är att man ser till möjligheterna, fokuserar på det vi vill ha mer av och uppmärksammar alla framsteg, säger Bosse Angelöw.
Framgångsfaktorer är systematiskt arbetsmiljöarbete, inflytande, kompetensutveckling, friskvård, hälsobokslut, samarbete med företagshälsovården och inte minst god bemanning.
- Om bemanningen ökar sjunker också sjukfrånvaron, hävdar han.
Förbättringsarbetet bör ha sin utgångspunkt där det finns starkt engagemang, Angelöw framhåller mindre arbetsplatser som goda exempel.
- Där är sjukfrånvaron låg eftersom kommunikationen ofta är bra, människor blir sedda och bekräftade.
Mer finns att läsa i boken Friskare arbetsplatser av Bosse Angelöw utgiven av Studentlitteratur.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.