Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Ökad bemanning ger friskare arbetsplatser"

Spendrups, Stora Enso, Värö Bruk och ventilationsföretaget Fresh. Alla är exempel på företag som visat att det är lönsamt att satsa på friskare arbetsplatser.- Arbetsgivarna tjänar på att få ned sjukskrivningarna, säger Bosse Angelöw, docent vid Växjö universitet.
Publicerad
Bland exemplen nämner han Spendrups som räknat ut att merkostnaderna för långtidssjukskrivningarna är 4 270 kronor per person och dag. Volvo har kommit fram till att en slutkörd IT-tjänsteman, som är sjukskriven ett år, kostar företaget en dryg miljon kronor.
Stora Enso som har ambitionen att 40 procent av de anställda ska vara långtidsfriska år 2005, det vill säga inte ha en enda sjukskrivningsdag. Besparingen beräknas bli 200 miljoner kronor. Värö Bruk har minskat sjukskrivningarna från 4,6 till 4,2 procent vilket ger en årlig besparing på 2,2 miljoner kronor. Bakom det ligger ett åtgärdsprogram omfattande arbetsmiljö och hälsa med insatser på individnivå för att förändra livsstilen och på företagsnivå för att förbättra arbetsmiljön.
- Det handlar om att hitta en lagom arbetsbelastning, ett konstruktivt ledarskap och ett bra arbetsklimat, säger Bosse Angelöw.
Nyckeln till den friska arbetsplatsen är enligt Angelöw att arbetet är lustfyllt och meningsfullt, att samarbetsklimatet är gott och att det finns möjligheter till utveckling.
- Utgångspunkten är att man ser till möjligheterna, fokuserar på det vi vill ha mer av och uppmärksammar alla framsteg, säger Bosse Angelöw.
Framgångsfaktorer är systematiskt arbetsmiljöarbete, inflytande, kompetensutveckling, friskvård, hälsobokslut, samarbete med företagshälsovården och inte minst god bemanning.
- Om bemanningen ökar sjunker också sjukfrånvaron, hävdar han.
Förbättringsarbetet bör ha sin utgångspunkt där det finns starkt engagemang, Angelöw framhåller mindre arbetsplatser som goda exempel.
- Där är sjukfrånvaron låg eftersom kommunikationen ofta är bra, människor blir sedda och bekräftade.
Mer finns att läsa i boken Friskare arbetsplatser av Bosse Angelöw utgiven av Studentlitteratur.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält