Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sif kräver mer för IT-telekom

Arbetsgivarnas bud är för dåligt. Sif hoppas på ett nytt bud för IT- och telekombranschen och ser över konfliktberedskapen.
Publicerad
Arbetsgivarna har nu bjudit 2 procent med en individgaranti på 190 kronor.
- Det har inte rört sig tillräckligt. Vi kan inte acceptera detta, säger Sifs förhandlingsledare Thord Wedin.
Missnöjet gäller också allmänna villkoren.
- Vi vill begränsa kretsen som kan förhandla bort övertiden, säger Thord Wedin som vill ha ett förbud under första anställningsåret.
Sif kräver också förhandlingar med det lokala facket varje gång övertiden ska avtalas bort.
Kraven betraktas som orimliga av Almegas vd Göran Trogen.
Sif ser också stora problem med att övertiden inte registreras.
- Ingen vet hur mycket folk jobbar. Det är en arbetsmiljöfråga, säger Thord Wedin.
Sif vill att system för journalföring av övertid införs.
Arbetstidsförkortningen är en prioriterad fråga för Sif som kräver en dag per år. Sif är nöjt med budet för IT-branschen, men inte för telekom.
Vad det gäller nivåerna för jour- och ob-ersättning, kräver Sif att telekom ska upp till samma nivåer som IT-branschen. Almega anser att nivåerna och konstruktionen innebär alltför höga kostnader. Parterna är överens om en lägstlön på 12 600 kronor.
Sif har poängterat behovet av ordning och reda i IT-branschen, i avtalen kan detta komma till uttryck i regleringen av den lokala löneprocessen. Här är arbetsgivare och fack i stora delar överens. Men mycket lämnas öppet till ett samarbetsavtal, det gäller bland annat kompetensutveckling och om ett IT-råd ska inrättas.
Avtalen för IT- och telekombranschen löpte ut den 31 oktober och förlängs nu med en vecka i taget. De nya avtalen blir troligen på 12 månader.
Efter ajournering och klubbkonferens återupptas förhandlingarna i början av december.
- Vi träffar klubbarna och konfliktberedskapen ska diskuteras, säger Thord Wedin.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.