Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mindre pengar än väntat till skyddsombud

Nästa år förstärks det statliga stödet till de regionala skyddsombudens verksamhet. Men förstärkningen blir 5 miljoner mindre än vad hoppats på.
Publicerad
I budgetpropositionen föreslår regeringen att 30 miljoner extra ska skjutas till. Samtidigt ska Belastningsskadecentrum flyttas till Gävle. Kostnaden som beräknas till 8 miljoner ska till största delen, 5 miljoner, tas från det extra anslaget till skyddsombuden. Resterande tas från andra anslag till Arbetsmiljöverket.
-Vi har verksamhet som kostar mycket mer än så. I och med det här kommer vi bara att få hälften av kostnaden täckt, säger Börje Sjöholm, arbetsmiljöhandläggare på Sif.
De regionala skyddsombudens arbete har under 1990-talet i allt större utsträckning bekostats av facken. Under de senaste tio åren har LO, TCO och Saco tvingats använda nästan 400 miljoner kronor av medlemsavgifterna för ändamålet. Det står i strid med EU:s direktiv som säger att åtgärder för hälsa och säkerhet i jobbet inte får medföra kostnader för den anställde.
- Staten vältrar över kostnaderna på oss. Nu betalas det här med skattade medlemsavgifter, säger Börje Sjöholm.
För facket finns möjligheten att driva frågan till EG-domstolen. Den fighten kan bli aktuell om inte ökningen av satsningen på skyddsombuden fortsätter.
- Det är dessutom oerhört olyckligt att det inte finns några garantier för kommande år, säger Börje Sjöholm.
- Vi har långt ifrån nått övre gränsen för kostnaden för arbetet. De psykosociala frågorna är mycket komplexa och kräver en kontinuerlig kontakt med företagen.
Arbetsmiljöforums tidning Du & Jobbet, som går ut till landets samtliga skyddsombud, tillhör också förlorarna i budgetförslaget. Tidningen hade begärt en anslagsökning eftersom antalet skyddsombud ökat, men fick avslag.
På Finansdepartementet uppger man att det utöver de 25 miljoner kronor som de regionala skyddsombuden nu får finns ytterligare 2,5 miljoner som släpar med sedan tidigare. Det skulle betyda att tillskottet till skyddsombuden sjunker från 32,5 till 27,5 miljoner kronor.

NIKLAS HALLSTEDT


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.