Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stora brister i arbetsmiljöarbetet på IT-företag

Nästan 80 procent av företagen i IT- och telekombranschen har inte satsat på arbetsmiljöarbete. På drygt 70 procent av arkitektbyråerna och ingenjörsfirmorna sker heller inte något arbetsmiljöarbete, visar en rapport från Sif.
Publicerad
Sifs 30 regionala arbetsmiljöombud har besökt 1 000 små och medelstora företag i hela landet. Målet är att besöka 9 000. Rapporterna visar att 60 procent av samtliga företag inte påbörjat ett systematiskt arbetsmiljöarbete, något som arbetsgivaren enligt lag är skyldig att göra. Syftet är att upptäcka och åtgärda risker i arbetet samt förebygga sjukskrivningar.
Mest sällsynt är detta alltså på IT- och telekomföretag, liksom inom övrig tjänsteproduktion.
- IT-företagen sticker ut, de har inte kommit speciellt långt. Här är de största arbetsmiljöproblemen arbetsbelastning och stress. Men också osäkerheten om man ska ha kvar jobbet, säger Hans Björk, på Sifs enhet för arbetsmiljö och försäkring.
Stora brister finns också i andra branscher. Systematiskt arbetsmiljöarbete har inte påbörjats i 64 procent av företagen i motorbranschen, 60 procent av skog-, trä- och pappersföretagen, 55 procent av byggföretagen, 50 procent av verkstadsföretagen och 43 procent av företagen inom livsmedelsindustrin.
Av de företag som besökts är 60 procent anslutna till någon företagshälsovård.
- Företagshälsovården kan fungera som ett stöd för ledningen när den ska komma i gång med ett systematiskt arbetsmiljöarbete, det kan också underlätta möjligheterna till rehabilitering, säger Hans Björk.
Men av de företag som är anslutna till företagshälsovård är det mindre än 40 procent som samarbetar med företagshälsovården om arbetsmiljöarbetet.
Samtidigt visar en annan undersökning bland 800 av Sifs arbetsmiljöombud att 82 procent av de företagen bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
- Det talar för att om man har ett arbetsmiljöombud, bedrivs det också ett systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Hans Björk.
Huruvida arbetsmiljöarbete bedrivs märker de anställda genom att arbetsgivaren redovisar principerna.
- Tydligaste delen är PU-samtalet med chefen där arbetsmiljön är en viktig del eller klimatundersökningar, säger Hans Björk.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.