Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Pensionspengar som riskkapital

Satsa delar av tjänstemännens pensionspengar i riskkapitalprojekt. Det föreslår innovationsmyndigheten Vinnova i en ny rapport. Syftet är att få fart på tillväxten.
Publicerad
- Alecta och andra stora fondförvaltare sitter på massor av pengar som inte arbetar. Idag är allt annat riskkapital redan uppbundet. Lite av de pengarna borde de kunna satsa i tidiga såddfinansieringar, föreslår Magnus Henreksson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han sitter med i Vinnovas innovationspolitiska expertgrupp tillsammans meed gruppens ordförande Thomas Anderson och Metalls utredningschef Ola Asplund. De har författat rapporten Betydelsen av Innovationssystem, där de ger en rad förslag till hur Sverige bättre ska få utdelning på alla sina forskningsinvesteringar. För trots att Sverige satsar mer än något annat land på forskning och utveckling så halkar vi efter i välståndsligan. Länder som Irland, Australien, Holland och inte minst Finland lyckas i bättre utsträckning få forskningen att resultera i innovationer och därmed kommersiella produkter.
Trojkan pläderar för en sorts nationell samling kring innovationspolitiken, så som man gjort i Blekinge - och i Finland. De föreslår att en statlig beredning sätter ljus på frågan. Vissa branscher, till exempel byggbranschen och livsmedelsbranschen, bör konkurrensutsättas hårdare. Det skärper trycket på företagen och stimulerar till innovationer. Expertgruppen föreslår vidare att reavinstskatten bör sänkas eller helst avskaffas och att momsen på hushållsnära tjänster bör "ses över". Detta för att skapa incitament för entreprenörskap. Traditionella arbetsgivarkrav med andra ord. Ställer Metall upp på dem?
- Det här är en palett av förslag. Alla ställer kanske inte helt och fullt upp på varje enskilt förslag. Men det tål att tittas på, säger Metalls Ola Asplund.

Thomas Heldmark


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.