Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lärlingsplatser ger fasta jobb

I ett lärlingsprojekt i Västerås har 92 procent av deltagarna fått fast anställning efter sin lärlingsperiod.
Publicerad
Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, Sif, LO, Svenskt Näringsliv, Företagarnas riksorganisation och utbildningsföretaget Eductus har skapat fasta jobb i Västerås. Sedan projektstarten hösten 1999 har 115 personer fått fast anställning sedan de deltagit i lärlingsprojektet. Från början var projektet inriktat enbart på ungdomar men det visade sig att företagen hade olika behov så den övre åldersgränsen togs bort. Den undre på 20 år finns dock kvar.
Intresset hos näringslivet är fortfarande stort. De företag som är med, nu 55 stycken, har krav på sig att försöka hitta en lämplig person som ska kunna stanna kvar i företaget. Syftet är att fasta jobb ska skapas. De personer som vill delta ansöker om en plats via arbetsförmedlingen men det är flest killar som söker platserna, även om det har blivit fler intresserade tjejer sedan starten.
- Företagen finns oftast inom produktion så färre tjejer ansöker. Men jag har inga uppgifter om att tjejer inte ska ha fått en fast anställning när de har deltagit i projektet, säger Magnus Lind på Sif i Västmanland.
Sif har funnits med från start för att utveckla projektet men inga större ändringar har gjorts. Det har fungerat bra från början.
- Vi anser att det är viktigt att delta i lokala utvecklingsprojekt även om de inte specifikt hjälper våra egna medlemmar. Vi håller kortare föreläsningar om arbetsmiljö och miljörätt och kommer med feedback, säger Magnus Lind.
Våren 2000 utvidgades projektet med ett trainee program för personer med invandrarbakgrund.
Upplägget är i stort sett detsamma som för lärlingsprojektet, den enda skillnaden är att personen som söker måste ha en dokumenterad teknisk utbildning från sitt hemland. Även den här satsningen har varit lyckad. Av 185 deltagare har 110 personer fått fast anställning.

ANNIKA SUHAJEK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.