Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Omröstning om stödpaket på Fortum

Inom den finska energikoncernen Fortum pågår nu förhandlingar om en ny organisation. För de 600 som väntas bli övertaliga i Sverige har stödpaket tagits fram efter omröstningar i fackklubbarna.
Publicerad
Efter förvärvet av Birka Energi i våras meddelade Fortum att personalen skulle minskas med 900 personer varav 600 i Sverige. När verksamhet läggs utanför koncernen kommer 150 personer gå över till andra företag, i Sverige berörs 100 personer.
Inför omorganisationen ställde facken ultimatum.
- Vi har hävdat att vi inte kan gå vidare i förhandlingarna utan en verktygslåda för att hantera övertaligheten, säger Sifklubbens ordförande Leif Wiklund.
Resultatet blev att tre olika stödpaket togs fram, genom medlemsomröstningar valde facken olika lösningar. Sif valde ett alternativ där det finns möjlighet till avtalspension från 58, avgångsvederlag motsvarande tre gånger uppsägningstiden som dock upphör vid en ny heltids- och tills vidare anställning. De som får en ny tjänst inom koncernen, men lägre lön ges kompensation under 24 månader.
Samtidigt får Fortum möjlighet att göra avsteg från turordningslistan.
- Arbetsgivaren får rätt att göra undantag från respektive turlista med 40 procent av dem som är övertaliga, säger Leif Wiklund.
Ambitionen finns också att försöka omplacera så många som möjligt, därför avvecklas konsulter och de externa nyrekryteringarna är få. De som är beredda att flytta för ett nytt arbete inom koncernen får bidrag för flytt och resor.
Nu pågår förhandlingar om organisationen för flertalet av Fortums verksamheter i landet.
- Vi har drivit igenom att arbetsmiljökonsekvenserna av neddragningen ska utredas, det gäller underhållssidan för Kraftvärmeverk. Det är arbetsgivarens skyldighet, säger Leif Wiklund.
De som arbetar inom Fortums nätstruktur kommer att få besked om den nya organisationen och bemanningen under hösten, men flertalet av de anställda kommer att få vänta längre. Hela processen kommer att vara slutförd först den sista december nästa år.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält