Invandrare som får starta egetbidrag misslyckas oftare som företagare än svenskar. I vissa invandrargrupper är uppemot hälften tillbaka i arbetslöshet några år efter att de fått bidraget. Undantaget är invandrare från Sydeuropa som lyckas bättre än svenskarna.
Det visar en studie gjord av nationalekonomen Mats Hammarstedt vid Växjö universitet, som därmed slår hål på föreställningen att starta egetbidrag är den bästa arbetsmarknadsåtgärden för arbetslösa invandrare.
Mats Hammarstedt har granskat hur det gick för dem som fick starta egetbidrag under en period 1996. I januari 2000 hade hälften av invandrarna från Mellanöstern anmält sig som arbetssökande igen. Nästan lika illa gick det också för östeuropéer, afrikaner och asiater. I svenskarnas fall var det omkring 30 procent som misslyckades.
- Jag tycker att staten gör det lite lätt för sig. Först är de här människorna arbetslösa, så gör man dem till företagare och sedan misslyckas de där också. Det är cyniskt, säger Mats Hammarstedt.
- Det är ett handikapp redan att vara invandrare, har man dessutom en konkurs bakom sig blir inte situationen lättare. All erfarenhet är inte bra.
Antalet invandrarägda företag har ökat kraftigt under 90-talet, från 20 000 till 70 000. Men det behöver inte vara positivt, utan kan, menar Mats Hammarstedt, vara tecken på en misslyckad integrationspolitik.
- Det kan vara så att man tvingas in i företagandet, eftersom det inte finns några alternativ.
NIKLAS HALLSTEDT
Det visar en studie gjord av nationalekonomen Mats Hammarstedt vid Växjö universitet, som därmed slår hål på föreställningen att starta egetbidrag är den bästa arbetsmarknadsåtgärden för arbetslösa invandrare.
Mats Hammarstedt har granskat hur det gick för dem som fick starta egetbidrag under en period 1996. I januari 2000 hade hälften av invandrarna från Mellanöstern anmält sig som arbetssökande igen. Nästan lika illa gick det också för östeuropéer, afrikaner och asiater. I svenskarnas fall var det omkring 30 procent som misslyckades.
- Jag tycker att staten gör det lite lätt för sig. Först är de här människorna arbetslösa, så gör man dem till företagare och sedan misslyckas de där också. Det är cyniskt, säger Mats Hammarstedt.
- Det är ett handikapp redan att vara invandrare, har man dessutom en konkurs bakom sig blir inte situationen lättare. All erfarenhet är inte bra.
Antalet invandrarägda företag har ökat kraftigt under 90-talet, från 20 000 till 70 000. Men det behöver inte vara positivt, utan kan, menar Mats Hammarstedt, vara tecken på en misslyckad integrationspolitik.
- Det kan vara så att man tvingas in i företagandet, eftersom det inte finns några alternativ.
NIKLAS HALLSTEDT
