kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Flytt av huvudkontoren ger kompetenstapp

När Avesta Polarit flyttar huvudkontoret till Finland förstärks en trend. I dag har 74 av de 250 största företagen sina huvudkontor utomlands.- Placeringen är strategisk. På sikt kan en flytt vara negativt för företagens tillväxt i landet, säger Sifs chefsekonom Nils-Åke Carlsson.
Publicerad
Aldrig tidigare har utlandsägandet varit så stort i Sverige som i fjol, då de utlandsägda företagen ökade med 42 procent till 7 800 företag. Mest företagsköp gjordes från Norge, följt av USA och Nederländerna. USA dominerar fortfarande det utländska ägandet i Sverige, mätt i både antal företag och antal anställda. Det visar statistik från Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Av de 250 företag som har högst omsättning i Sverige har 30 procent, 74 stycken, sina huvudkontor utomlands. Majoriteten av dem, 69 stycken, är utlandsägda, två är svenskägda och tre till stora delar svenskägda.
Bland dem som har huvudkontoren utomlands är 31 stycken handelsföretag, 12 transportföretag, 11 verkstadsföretag, 6 tjänsteföretag, 4 kemisk industri, 4 stål- och metallindustri och 7 räknas till övriga branscher.
Under åren 1997 till 2000 ökade utflyttningen av huvudkontor från Sverige kraftigt.
- Ägarbyten behöver inte betyda att huvudkontoret behöver flyttas omedelbart. Men vid en omorganisation efter något år kan det ske, säger Anne-Christine Strandell, analytiker vid Institutet för tillväxtpolitiska studier.
I fjol fanns 910 000 anställda i svenska dotterbolag utomlands och 447 000 anställda i utlandsägda dotterbolag i Sverige.
- Svenska företag expanderar utomlands, men globaliseringen sker även här, säger Anne-Christine Strandell.
Vad det utländska ägandet kan betyda visade Alvesta Polarits nedläggning i Degerfors, menar Nils-Åke Carlsson. Huvudkontorets placering sammanfaller ofta med företagets nationalitet, och placeringen är viktig menar han.
- Värderingarna präglas av det som ligger nära och det påverkar personalpolitik och organisation. För facket är det strategiskt var företaget har sin hemvist eftersom vi kan ha ledamöter i styrelsen. Vid neddragningar innebär det bland annat att ledningen måste vara mer påläst. Företagens utvecklingsarbete finns också ofta där huvudkontoret är och flyttar det finns det risk för kompetenstapp, säger Nils-Åke Carlsson.
Han menar att Pharmacia fått känna av detta, men ännu inte AstraZeneca.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även