Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Byggbranschens klimat bidrar till fusk

Kulturen i byggbranschen ger utrymme för kartellbildningar och byggfusk. Avståndet mellan chefer och medarbetare är stort, visar en analys av Byggkommissionen.
Publicerad
Klimatet i branschen genomsyras av kortsiktighet, byråkrati, makttänkande och att man håller inne med information. Chefernas bild av verkligheten skiljer sig mycket från medarbetarnas.
- Den nuvarande organisationen är koncentrerad på egenintresse. Medarbetarnas värderingar kommer inte till uttryck i organisationen, säger Johan Ryd, vd för Akademin för etik i arbete.
Den stora skillnaden mellan chefernas verklighetsuppfattning och medarbetarnas tror han kan bero på att det saknas dialog.
För de yngre medarbetarna kan branschens värderingar vara ett hinder.
- De upplever branschen som traditionell, vilket kan begränsa nytänkande. De talar om kortsiktighet och internkonkurrens, vilket sannolikt är negativt. Det är inte gynnsamma värderingar om man vill stimulera de yngre, säger Johan Ryd.
Widar Andersson, ordförande för Byggkommissionen, anser att relationerna mellan fack och arbetsgivare är konservativa.
- Ser man till avtalen är industriavtalet mer vittomfattande och markerar större gemensamt ansvar där medarbetarna står i fokus. Men mycket av detta saknas i byggbranschen. Konsekvensen blir att enskilda medarbetares utveckling hämmas och därmed branschen som sådan, säger Widar Andersson.
Tidigare rapporter från Byggkommissionen berättar om en kunskapsintensiv bransch där kunskapsöverföringen är dålig. Personalfrågorna har låg status.
Sammantaget blir bilden av branschen konservativ, något som kan ha gynnat uppkomsten av karteller och byggfusk.
- Generellt sett uppmuntrar konservativa strukturer till sådant. Men beställarna har också ett ansvar, det kommer vi att syna i nästa steg, säger Widar Andersson.
När företagen som ingått karteller granskas påverkas de anställda
- Om inte omgivningen har förtroende för företaget blir medarbetarna defensiva, säger Johan Ryd.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.