Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Borgerlig kritik mot lediga dagar

Fem dagar mer ledigt per år. Det ska uppnås fram till 2007 föreslår Arbetstidskommittén.
Publicerad
Ledigheten ska införas etappvis med start med två dagar 2004 och därefter ytterligare en dag per år. Ledigheten ska kunna tas ut i timmar som passar den anställde. Även den femte semesterveckan ska kunna omvandlas till ledighet i timmar.
- Vi tror att det här förslaget har goda förutsättningar att genomföras. Och vi tror att det har goda förutsättningar att bli populärt bland folk, sa kommitténs ordförande Hans Karlsson när förslaget presenterades.
Kommittén var dock inte enig om förslaget. De fyra borgerliga partierna reserverade sig mot förslaget till en ny lag om flexibel ledighet.
- Det här är ett beställningsverk inför valrörelsen, sa centerpartisten Rolf Kenneryd.
- Det innebär att vi får en gökunge som äter av välfärdsutrymmet.
Enligt de beräkningar som gjorts av Konjunkturinstitutet på uppdrag av kommittén kommer arbetstidsförkortningen på lång sikt innebära en BNP-minskning med 1,5 procent.

NIKLAS HALLSTEDT


MER OM FÖRSLAGET:
De nya dagarna och den femte semesterveckan ska kunna tas ut i timmar.
Tiden sparas i en timbank. Maximalt 400 timmar ska kunna sparas.
Tas ut på kort sikt krävs att den anställde och arbetsgivaren är överens om när. Säger den anställde till minst två månader i förväg kan inte arbetsgivaren hindra hans ledighet om den inte innebär "störning för verksamheten". Bedömningen ska kunna prövas i domstol.
Ledigheten ska inte kunna bytas mot pengar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.