Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Centrala förhandlingar kunde inte rädda Byggelit

Fackens kritik mot Byggelits beslut att lägga ned fabriken i Storuman är skoningslös. Beslutet är inte baserat på ett trovärdigt ekonomiskt underlag och äventyrar hela Byggelits framtida existens, hävdar facken.
Publicerad
Trots central förhandling och löntagarkonsultens rapport som visade att beslutet att lägga ned spånskivefabriken i Storuman var felaktigt gick inte Byggelits beslut att rubba.
- De vidhöll sin åsikt och frånträdde förhandlingarna, vi var inte överens om att sluta, säger Sifs företrädare Jörgen Granberg.
Därför anser Sif att företaget inte fullgjort sin förhandlingsskyldighet eftersom företaget inte heller besvarat merparten av fackens frågor.
- Vi är kritiska till att de inte visat intresse för att presentera någon typ av avvecklingsplan. De har bara hänvisat till lokala förhandlingar, säger Jörgen Granberg.
Facken är också kritiska till att Byggelit inte vill redovisa vilka stödinsatser företaget är berett att ställa upp med för att lindra effekterna av nedläggningen. Samtidigt vädjar facken till Byggelit att företaget ska underlätta för utomstående att ta över fabriken för att driva den vidare. Men ägaren vill inte att någon tar över fabriken och driver en konkurrerande verksamhet.
- Ägarens krav är oetiska, säger ombudsman Bo Hallberg som företrädde Sif i de centrala förhandlingarna.
Produktionen har stått stilla sedan delar av fabriken brunnit. Nu har det blivit klart att skadorna ska repareras och att produktionen fortsätter fram till semestern.
- Vi väntar på uppsägningspapper och lokala förhandlingar om vad vi ska göra under uppsägningstiden, säger Jörgen Granberg.
De flesta av de 65 anställda, varav ett tiotal är tjänstemän, har sex månaders uppsägningstid.
Byggelit är den största privata arbetsgivaren i Storuman.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.