Arbetstid

Unikt avtal om distansarbete

Ett historiskt avtal för distansarbetare har träffats av de europeiska facken och arbetsgivarorganisationerna. Det unika är att detta har skett helt frivilligt.

Publicerad 24 maj 2002, kl 12:00

- Det är modellen för framtida förhandlingar och överenskommelser, säger Tore Sellgren ombudsman för EU-frågor på Sif. Han har företrätt TCO, Saco och LO i förhandlingarna med de europeiska arbetsgivarorganisationerna, där EU-länderna samt Norge och Island deltagit
Avtalet berör flera miljoner människor i Europa som arbetar med tele- och informationsteknik på distans. I Sverige finns bara individuella överenskommelser, kollektivavtal saknas.
- En hemarbetare i Sverige omfattas inte av arbetstidslagen, säger Tore Sellgren.
Enligt avtalet är också arbetsgivaren ansvarig för utrustningen vad det gäller kostnader, installation. Detta var en av de frågorna som mötte störst motstånd hos arbetsgivarna, liksom arbetstiden.
- Anställda får stor frihet i förläggningen av arbetstiden, vilket gör att distansarbetare kan styra över sin egen arbetstid, säger Tore Sellgren.
Även arbetsmiljö, att arbete på distans ska ske frivilligt och att den som distansarbetar ska ha rätt att återgå till ordinarie arbetsuppgifter, regleras i avtalet.
Nu ska avtalet gå på remiss till samtliga organisationer innan det undertecknas av de europeiska fack- och arbetsgivarorganisationerna i sommar.

CHRISTINA SWAHN

Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.

Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01

Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor — Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP

Forskning. Forskare vid Stanford har nyligen räknat ut att antalet feta personer i USA skulle minska med 2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.
Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.
Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.
Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala. 1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.
EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.