I gruppen har både näringslivstoppar och fackföreningsfolk, däribland Sifs ordförande Mari-Ann Krantz, funnits med. Gruppen, ledd av industrimannen Carl Bennet och Metallordförande Göran Johnsson, anser att 1,8 miljarder kronor per år bör investeras framförallt i kunskaps- och kompetensbyggande. Staten ska stå för en miljard, och industrin och institutioner för resten.
- Kunskap är Sveriges största konkurrensfaktor. Skapar vi inte en kunskapsmiljö flyttar industrin någon annanstans, säger Carl Bennet.
- Vi menar att det här måste göras. Annars kommer satsningen på industriell verksamhet ske på andra platser i världen.
Enligt Göran Johnsson är statsminister Persson positiv.
- Jag har den uppfattningen att staten ska göra vad den kan för att få fram slantarna. Annars skulle signalen vara att det inte är viktigt att företagen investerar i Sverige.
En stor del av summan, fem miljarder ska läggas på att skapa ett nytt innovationssystem som gör att goda idéer och kunskap tas till vara. I det bygget är Industriella Utvecklingscentra en viktig del för att stärka de mindre företagens produktutveckling. Innovationspolitiken föreslås läggas i en beredning direkt under statsministern.
Andra förslag är satsningar inom branscher som design, fordonsindustrin, läkemedelindustrin och biotekniken. På utbildningsområdet vill framtidsgruppen bland annat att alla ska ha möjlighet till ett basår på högskolan. Man föreslår vidare nya vägar för kompetensutveckling, validering av yrkesverksammas kunskaper och försök att öka intresset för naturvetenskap och teknik.
- Jag är nöjd, jag fick med mina hjärtefrågor. Kompetensutveckling i alla dess former är grundbulten om industrin ska leva vidare, säger Mari-Ann Krantz.
I sitt förslag listar Framtidsgruppen också ett antal andra frågor av betydelse för tillväxten som de inte behandlat, där finns infrastrukturen, energiförsörjningen, behovet av regelförändringar och skatterna. Anledningen till att de valt att inte gå in på det senare är helt enkel att man insåg att det inte gick att komma överens inom gruppen. Nu nöjer man sig med att konstatera att beskattningen av företagande inte bör "väsentligt avvika" från den som gäller i konkurrentländerna.

NIKLAS HALLSTEDT