Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

IT-bolag i konkurs trots personalens räddningsförsök

Trots personalens uppoffringar, i form av sänkt lön eller andra lösningar, har flera företag inom IT- och telekombranschen gått i konkurs. De anställda drabbas dubbelt då de får lägre a-kassa.
Publicerad
- Utvecklingen stärker min uppfattning om att det här inte är någon framkomlig väg, säger Hanna Brandt González på Sifs förhandlingsenhet.
Sif har länge varnat anställda för att gå med på lönesänkningar eller liknande lösningar eftersom erfarenheten visar att krisdrabbade företag ändå brukar gå i konkurs.
I höstas genomfördes ändå räddningsförsök på många företag i den krisdrabbade IT- och telekombranschen.
- Man fann många olika slags lösningar och konstruktioner. I vissa fall sänkte man lönen med tio procent, i andra lånade man ut en del av lönen till företaget, säger Hanna Brandt González.
- Nu har det gått några månader och resultatet börjar visa sig. Hittills har tre företag gått i konkurs, fortsätter hon.
Ett exempel är IT-konsultföretaget Prevas i Lund där personalen på eget initiativ försökte rädda jobben genom att gå ner i arbetstid. På ett annat IT-företag lånade personalen ut en del av lönen till företaget.
- De jag haft kontakt med är naturligtvis jättebittra då försöket inte lyckades och de nu drabbas av lägre a-kassa, säger Hanna Brandt González.
Att personalen lånat ut pengar till företaget ger nu upphov till en ny problematik. Många undrar om de ändå har rätt till full a-kassesersättning och om de kan få tillbaka sina pengar ur konkursboet.
- Vad gäller ersättningen så blir det upp till a-kassan att avgöra. När det handlar om att få tillbaka sina pengar så kan vi bara konstatera att de inte prioriteras särskilt högt bland fordringsägarna. Och pengarna kan ju inte heller ses som någon lönefordran, säger Hanna Brandt González.
Med tanke på utvecklingen, vore det bra med ett förbud mot den här sortens lösningar?
- Vi tycker ju att arbetsmarknadens parter ska lösa det här själva. Men visst önskar jag att det fanns tydligare regler om vad som är möjligt i de avtal vi har. Också så att lönesänkningar på eget initiativ blir omöjliga. För det egna initiativet beror ofta på att man varit utsatt för hård press, säger Hanna Brandt González.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.