Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivare skyldig till utbrändhet

För första gången slås det nu fast att en arbetsgivare bär skulden för att en anställd blivit utbränd. Utslaget kan få stor betydelse för andra anställda i samma situation.
Publicerad
- Det här är ett genombrott och en inkörsport för att vi ska kunna driva liknande fall till den så kallade Vållandenämnden, säger Camilla Morath, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
- Att en arbetsgivare anses vara vållande har stor betydelse för den anställde. Inte minst därför att man då får ersättning, motsvarande mellanskillnaden mellan sjukpenningen och lönen, från den första dagen man varit sjukskriven.
Vållandenämndens utlåtande gäller en sjuksköterska, anställd av Göteborgs kommun, som arbetat nattetid inom den psykiatriska vården vid Sahlgrenska sjukhuset. 1995 genomfördes en omorganisering som innebar att kvinnan fick ensamt ansvar för två avdelningar med många svårt sjuka patienter. Hon saknade tillgång till ansvarig läkare, fick själv svara för all medicinering och hade inte möjlighet att ta någon rast.
Både sjuksköterskan och hennes fackliga organisation kontaktade arbetsgivaren och kritiserade nyordningen. Kvinnan påtalade sin oro för den arbetsbelastning och press som arbetet skulle innebära. Arbetsgivaren ignorerade farhågorna och gjorde ingen kontroll eller utvärdering av omorganisationen eller kvinnans arbetssituation.
I maj 1997 fick kvinnan diagnosen utbrändhet. Försäkringskassan fann att kvinnan fått en arbetssjukdom därför att hon varit utsatt för en skadlig inverkan i arbetet. I juni 1999 fick kvinnan halv förtidspension och livränta på grund av besvären.
Sjuksköterskan själv liksom skyddsombudet anser att hon blivit sjuk på grund av en omänsklig arbetssituation. Arbetsgivaren menar å sin sida att det inte är ovanligt att en ensam nattsjuksköterska ansvarar för flera avdelningar.
Vållandenämnden anser i sitt utlåtande att arbetsgivaren har vållat arbetssjukdomen av oaktsamhet genom att man brustit i sin skyldighet att aktivt bedriva systematisk arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Om arbetsmiljön hade kontrollerats bättre hade med all sannolikhet besvär kunnat undvikas. Kvinnan har följaktligen rätt till ersättning för inkomstförlust enligt skadeståndslagen, skriver Vållandenämnden i sitt utlåtande.
- Det här är första gången nämnden anser att en arbetsgivare är vållande till utbrändhet eller någon liknande symptom. Viktigt i fallet var fackets engagemang. Ofta står den anställdes ord mot arbetsgivarens ord och då blir det ofta avslag i nämnden, säger Jan-Olof Sandin, föredragande på Vållandenämnden.
- Vad som är unikt med det här fallet är att man så tydligt pekar på omorganisationen och att arbetsgivaren inte utvärderade den trots att man fått signaler, också från facket. Arbetsgivaren borde ha begripit att det här arbetssystemet inte var bra men har inte satt in några verkningsfulla åtgärder och har därmed inte tagit sitt arbetsmiljöansvar, säger Jan-Olof Sandin.

ANITA TÄPP

Fakta:
 De flesta anställda omfattas av en avtalsgruppförsäkring av typen TFA som träder in vid skador i arbetslivet. TFA:s Vållandenämnd består av tre domare och är knuten till försäkringen. Uppgiften är att bedöma vållandefrågan utifrån Skadeståndslagens regler.
 För att få ersättning från TFA ska det vara en arbetsskada. Den drabbade måste bevisa att arbetsgivaren varit vållande. Då har den skadade rätt till full ersättning för sin inkomstförlust och sina kostnader från försäkringen.
 Den som vill få en prövning i Vållandenämnden kan få hjälp av sitt lokala fackförbund.
 Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som förebygger ohälsa eller olycksfall. Den arbetsgivare som inte genomför regelbundna internkontroller kan anses vara vållande om kontrollen hade förebyggt risken för skadan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.