Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Arbetsgivare skyldig till utbrändhet

För första gången slås det nu fast att en arbetsgivare bär skulden för att en anställd blivit utbränd. Utslaget kan få stor betydelse för andra anställda i samma situation.
Publicerad
- Det här är ett genombrott och en inkörsport för att vi ska kunna driva liknande fall till den så kallade Vållandenämnden, säger Camilla Morath, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
- Att en arbetsgivare anses vara vållande har stor betydelse för den anställde. Inte minst därför att man då får ersättning, motsvarande mellanskillnaden mellan sjukpenningen och lönen, från den första dagen man varit sjukskriven.
Vållandenämndens utlåtande gäller en sjuksköterska, anställd av Göteborgs kommun, som arbetat nattetid inom den psykiatriska vården vid Sahlgrenska sjukhuset. 1995 genomfördes en omorganisering som innebar att kvinnan fick ensamt ansvar för två avdelningar med många svårt sjuka patienter. Hon saknade tillgång till ansvarig läkare, fick själv svara för all medicinering och hade inte möjlighet att ta någon rast.
Både sjuksköterskan och hennes fackliga organisation kontaktade arbetsgivaren och kritiserade nyordningen. Kvinnan påtalade sin oro för den arbetsbelastning och press som arbetet skulle innebära. Arbetsgivaren ignorerade farhågorna och gjorde ingen kontroll eller utvärdering av omorganisationen eller kvinnans arbetssituation.
I maj 1997 fick kvinnan diagnosen utbrändhet. Försäkringskassan fann att kvinnan fått en arbetssjukdom därför att hon varit utsatt för en skadlig inverkan i arbetet. I juni 1999 fick kvinnan halv förtidspension och livränta på grund av besvären.
Sjuksköterskan själv liksom skyddsombudet anser att hon blivit sjuk på grund av en omänsklig arbetssituation. Arbetsgivaren menar å sin sida att det inte är ovanligt att en ensam nattsjuksköterska ansvarar för flera avdelningar.
Vållandenämnden anser i sitt utlåtande att arbetsgivaren har vållat arbetssjukdomen av oaktsamhet genom att man brustit i sin skyldighet att aktivt bedriva systematisk arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Om arbetsmiljön hade kontrollerats bättre hade med all sannolikhet besvär kunnat undvikas. Kvinnan har följaktligen rätt till ersättning för inkomstförlust enligt skadeståndslagen, skriver Vållandenämnden i sitt utlåtande.
- Det här är första gången nämnden anser att en arbetsgivare är vållande till utbrändhet eller någon liknande symptom. Viktigt i fallet var fackets engagemang. Ofta står den anställdes ord mot arbetsgivarens ord och då blir det ofta avslag i nämnden, säger Jan-Olof Sandin, föredragande på Vållandenämnden.
- Vad som är unikt med det här fallet är att man så tydligt pekar på omorganisationen och att arbetsgivaren inte utvärderade den trots att man fått signaler, också från facket. Arbetsgivaren borde ha begripit att det här arbetssystemet inte var bra men har inte satt in några verkningsfulla åtgärder och har därmed inte tagit sitt arbetsmiljöansvar, säger Jan-Olof Sandin.

ANITA TÄPP

Fakta:
 De flesta anställda omfattas av en avtalsgruppförsäkring av typen TFA som träder in vid skador i arbetslivet. TFA:s Vållandenämnd består av tre domare och är knuten till försäkringen. Uppgiften är att bedöma vållandefrågan utifrån Skadeståndslagens regler.
 För att få ersättning från TFA ska det vara en arbetsskada. Den drabbade måste bevisa att arbetsgivaren varit vållande. Då har den skadade rätt till full ersättning för sin inkomstförlust och sina kostnader från försäkringen.
 Den som vill få en prövning i Vållandenämnden kan få hjälp av sitt lokala fackförbund.
 Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren vidta alla åtgärder som förebygger ohälsa eller olycksfall. Den arbetsgivare som inte genomför regelbundna internkontroller kan anses vara vållande om kontrollen hade förebyggt risken för skadan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”

Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lina Björk Publicerad 25 november 2024, kl 06:01
hjärtan i en hand, Bob Hansson
Snällhet är en grogrund både för egen och kollektiv intelligens, skriver Bob Hansson i sin nya bok "Snällast vinner". Foto: Shutterstock/Henrik Montgomery

Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor. 

– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han. 

Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel. 

Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på. 

–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna. 

Berätta för chefen när din kollega gör något bra

Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre. 

Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar. 

– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten. 

Hurdå?

– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.

Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva. 

Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter. 

– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.

Snällhet grund för kollektiv intelligens

Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.   

– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.

Viktigt vara snäll mot dig själv

Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.

– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv? 

Bob Hanssons snällhetstips:

  • Håll om någon
  • Överraska någon
  • Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
  • Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
  • Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
  • Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
  • När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen. 
  • Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull.