Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kärva förutsättningar för IT-avtalsrörelse

Samtidigt som Sif drar igång avtalsrörelsen för IT- och telekombranschen reser allt fler företag krav på sänkta eller frysta löner. "Inget önskeläge", kommenterar Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
Publicerad
Just nu samlar Sif in synpunkter och önskemål från sina medlemmar ute på IT-företagen för att ha inför förhandlingarna. I november ska ett nytt avtal vara klart. Under tiden kämpar klubbarna med årets löneförhandlingar. Inte sällan på företag som dragit ned kraftigt under hösten.
- Det vi ser är att det är väldigt vanligt att företag, både med och utan avtal, går in med nollbud. Men om företag är på obestånd visar våra erfarenheter att kompetent personal försvinner om man bråkar om några procent hit eller dit, säger Sifs ombudsman Hanna Brandt-González
- Om det finns rekommendationer från arbetsgivarhåll att man ska vantolka våra avtal på det viset är mitt budskap att avtalsrörelsen kommer att bli mycket komplicerad, tillägger Lars-Bonny Ramstedt.
Eftersom det är lågkonjunktur i IT-branschen vill många företag sänka den utgiftspost som ofta är den största, nämligen lönerna. Från Sifs håll säger man blankt nej till lönesänkningar. På de företag där man har tecknat kollektivavtal säger överenskommelsen att de anställda ska ha tre procent i löneökningar eller minst 325 kronor i månaden. Medlemmar på företag utan kollektivavtal har inte mycket att sätta emot arbetsgivaren.
- Jag har inget exempel på att en lönesänkning räddat ett företag. De som råkar mest illa ut är medlemmar i företag där vi inte har kollektivavtal. Medlemmarna har ofta dålig information om företagets ekonomi, säger Lis-Marie Fond, ombudsman på Sif Stockholm.
Hon har nyligen tagit hand om medlemmar på ett Stockholmsföretag som gått i konkurs, trots att de anställda i höstas gick med på att gå ned i lön för att rädda företaget. Lönesänkningen var utformad som ett lån från de anställda till företaget, som skulle betalas tillbaka när företaget kom på fötter igen. I stället gjorde de konkurs. Den statliga lönegarantin går in och täcker sex månadslöner eller högst 100 000 kronor.
- Men de kan känna sig helt blåsta på pengarna de lånat ut. De ser nu att de inte hade någon bra bild av hur företagets ekonomi såg ut, säger Lis-Marie Fond.
Fortfarande är organisationsgraden i IT-branschen låg, speciellt i de nya sektorerna, som Internetkonsulter.
- Den absolut bästa rekryteraren vi haft är arbetsgivarna genom sitt sätt att behandla personalen vid nedskärningar, säger Lars-Bonny Ramstedt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.