Just nu samlar Sif in synpunkter och önskemål från sina medlemmar ute på IT-företagen för att ha inför förhandlingarna. I november ska ett nytt avtal vara klart. Under tiden kämpar klubbarna med årets löneförhandlingar. Inte sällan på företag som dragit ned kraftigt under hösten.
- Det vi ser är att det är väldigt vanligt att företag, både med och utan avtal, går in med nollbud. Men om företag är på obestånd visar våra erfarenheter att kompetent personal försvinner om man bråkar om några procent hit eller dit, säger Sifs ombudsman Hanna Brandt-González
- Om det finns rekommendationer från arbetsgivarhåll att man ska vantolka våra avtal på det viset är mitt budskap att avtalsrörelsen kommer att bli mycket komplicerad, tillägger Lars-Bonny Ramstedt.
Eftersom det är lågkonjunktur i IT-branschen vill många företag sänka den utgiftspost som ofta är den största, nämligen lönerna. Från Sifs håll säger man blankt nej till lönesänkningar. På de företag där man har tecknat kollektivavtal säger överenskommelsen att de anställda ska ha tre procent i löneökningar eller minst 325 kronor i månaden. Medlemmar på företag utan kollektivavtal har inte mycket att sätta emot arbetsgivaren.
- Jag har inget exempel på att en lönesänkning räddat ett företag. De som råkar mest illa ut är medlemmar i företag där vi inte har kollektivavtal. Medlemmarna har ofta dålig information om företagets ekonomi, säger Lis-Marie Fond, ombudsman på Sif Stockholm.
Hon har nyligen tagit hand om medlemmar på ett Stockholmsföretag som gått i konkurs, trots att de anställda i höstas gick med på att gå ned i lön för att rädda företaget. Lönesänkningen var utformad som ett lån från de anställda till företaget, som skulle betalas tillbaka när företaget kom på fötter igen. I stället gjorde de konkurs. Den statliga lönegarantin går in och täcker sex månadslöner eller högst 100 000 kronor.
- Men de kan känna sig helt blåsta på pengarna de lånat ut. De ser nu att de inte hade någon bra bild av hur företagets ekonomi såg ut, säger Lis-Marie Fond.
Fortfarande är organisationsgraden i IT-branschen låg, speciellt i de nya sektorerna, som Internetkonsulter.
- Den absolut bästa rekryteraren vi haft är arbetsgivarna genom sitt sätt att behandla personalen vid nedskärningar, säger Lars-Bonny Ramstedt.
LINDA SVENSSON
- Det vi ser är att det är väldigt vanligt att företag, både med och utan avtal, går in med nollbud. Men om företag är på obestånd visar våra erfarenheter att kompetent personal försvinner om man bråkar om några procent hit eller dit, säger Sifs ombudsman Hanna Brandt-González
- Om det finns rekommendationer från arbetsgivarhåll att man ska vantolka våra avtal på det viset är mitt budskap att avtalsrörelsen kommer att bli mycket komplicerad, tillägger Lars-Bonny Ramstedt.
Eftersom det är lågkonjunktur i IT-branschen vill många företag sänka den utgiftspost som ofta är den största, nämligen lönerna. Från Sifs håll säger man blankt nej till lönesänkningar. På de företag där man har tecknat kollektivavtal säger överenskommelsen att de anställda ska ha tre procent i löneökningar eller minst 325 kronor i månaden. Medlemmar på företag utan kollektivavtal har inte mycket att sätta emot arbetsgivaren.
- Jag har inget exempel på att en lönesänkning räddat ett företag. De som råkar mest illa ut är medlemmar i företag där vi inte har kollektivavtal. Medlemmarna har ofta dålig information om företagets ekonomi, säger Lis-Marie Fond, ombudsman på Sif Stockholm.
Hon har nyligen tagit hand om medlemmar på ett Stockholmsföretag som gått i konkurs, trots att de anställda i höstas gick med på att gå ned i lön för att rädda företaget. Lönesänkningen var utformad som ett lån från de anställda till företaget, som skulle betalas tillbaka när företaget kom på fötter igen. I stället gjorde de konkurs. Den statliga lönegarantin går in och täcker sex månadslöner eller högst 100 000 kronor.
- Men de kan känna sig helt blåsta på pengarna de lånat ut. De ser nu att de inte hade någon bra bild av hur företagets ekonomi såg ut, säger Lis-Marie Fond.
Fortfarande är organisationsgraden i IT-branschen låg, speciellt i de nya sektorerna, som Internetkonsulter.
- Den absolut bästa rekryteraren vi haft är arbetsgivarna genom sitt sätt att behandla personalen vid nedskärningar, säger Lars-Bonny Ramstedt.
LINDA SVENSSON
