Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Avtalsrörelsen för IT- och telekombranschen på gång

Avtalsrörelsen för de cirka 25 000 Sifmedlemmarna inom IT- och telekombranschen ligger i startgropen. Bland de frågor som sannolikt prioriteras högst är möjligheten till kompetensutveckling.
Publicerad
- Efter alla uppsägningar och omställningar i branschen har det blivit en allt viktigare fråga för de anställda. Det gäller att vara anställningsbar om man blir uppsagd och då måste man också få möjlighet till utbildning och en kontinuerlig utveckling av sin kompetens, säger Hanna Brandt González på Sifs förhandlingsenhet.
En annan fråga hon tror att medlemmarna kommer att prioritera är bättre ordning och reda i branschen.
- Då handlar det inte bara om att arbetsgivarna ska följa de arbetsrättsliga reglerna vid exempelvis uppsägningar utan också i positiva sammanhang. Som hur man ska förhålla sig till varandra på arbetsplatsen och att de anställda får större möjlighet att påverka sin arbetssituation.
Avtalsrörelsen är ännu i sin linda. Just nu pågår planering av hur rådslagen bland medlemmarna ska ske. I slutet av april vet förbundet vilka frågor medlemmarna prioriterar och i maj behandlas frågan av Sifs förbundsstyrelse. Inriktningsbesluten för avtalsrörelsen tas av Sifs fullmäktige i juni och förhandlingarna inleds i september. Målsättningen är att avtal ska ha träffats i slutet av oktober.
Lönefrågan är en traditionsenligt stor och viktig del av avtalsrörelsen. Frågan är hur det blir att diskutera lönekrav när problemen för en del IT-företag kan vara att lönerna redan ligger för högt?
- Det här är ju ingen homogen bransch. Även om många har hög lön så finns det också många anställda som inte har det. Och lönefrågan är ju också bredare än att bara tala om olika procentsatser. Inom den här branschen finns många olika lönekonstruktioner, som resultatlön, bonuslön och mållöner, och det kommer det förmodligen att bli många diskussioner om, säger Hanna Brandt González.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.