Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Tjänstemän jobbar över utan betalning

Den samlade obetalda övertiden i Sverige motsvarar 19 500 heltidsjobb. Om man räknar all övertid blir det mer än 85 000. Tjänstemän och akademiker jobbar mest övertid.
Publicerad
Vanligast är övertid hos män med barn under sju år. 20 timmar i månaden bjussar de arbetsgivaren på.
Enligt TCO, som står bakom undersökningen, är övertiden i första hand en organisationsfråga.
- Det här drabbar inte folk på verkstadsgolvet, utan folk med självständiga arbeten där man har en deadline att hålla. Man jobbar tills man är klar, säger Mats Essemyr, utredare.
- De fackliga organisationerna och arbetsgivarna skulle samarbeta mer kring grundfrågan, som är: Hur ska en organisation vara bemannad? Man kan inte ha ett system där människor regelmässigt arbetar övertid, då är den inte riktigt bemannad.
En liknande undersökning från 1995 visade i stort sett samma resultat.
- Det är förvånande att övertiden inte minskat med tanke på hur uppmärksammad arbetstiden blivit, säger Mats Essemyr.
Samtidigt som TCO presenterade sin undersökning i går, kom siffror från Riksförsäkringsverket som visar att antalet långa sjukskrivningar ökat med 25 procent på ett år.
TCO har i tre punkter sammanfattat vad de vill göra för att komma åt övertiden:
 Ge den enskilde medarbetaren större inflytande över arbetstiden
 Definiera arbetstiden. TCO anser att all tid man ställer till arbetsgivarens förfogande, som bland annat jourtid, förtroendetid och beredskapstid ska betraktas som arbetstid.
 Implementera EG-direktivet om arbetstid i svensk lag. Där är det tydligare vad som ska räknas in och inte.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.