Redan före pandemin kunde Marika Widberg, testledare av IT-system, jobba hemifrån någon dag i veckan. Men när covid grasserade och alla skickades hem från sina arbetsplatser infann sig ett stort lugn hos henne.
– Stressen bara försvann. Jag hade 45 minuters resväg till jobbet och nu slapp jag det med allt vad det innebär.
Ökade krav på kontorsnärvaro fick henne att sluta
När hennes dåvarande arbetsgivare kallade tillbaka personal till kontoret och vd:n gick ut med att alla skulle vara på plats minst tre dagar i veckan, såg sig Marika Widberg om efter ett nytt jobb. Ett konkurrerande företag hade regeln kontorsnärvaro en dag varannan vecka för vissa team på IT-avdelningen och där blev hon erbjuden en anställning.
– Men efter ganska lång tid ändrades reglerna där också. Först skulle vi vara på kontoret en dag, sedan två dagar i veckan, och bara några månader efter det var det tre dagar i veckan som gällde. Många kollegor hade lång resväg till jobbet och hade anställts under premissen att få jobba hemifrån flera dagar i veckan, men fick väldigt kort tid på sig att hitta nya lösningar.
Distansavtal reglerar hemjobb
Marika Widberg såg sig återigen om efter ett annat arbete och hade turen att få jobb som testledare på en myndighet. Här har hon fått ett distansarbetsavtal som reglerar att hon får jobba hemifrån upp till fyra dagar i veckan.
– Men den där lilla oron att reglerna ska ändras finns fortfarande kvar. Jag tycker att det är ett jättestort problem att man så lättvindigt ändrar förutsättningarna för anställda. Scania till exempel, där jag var på väg att söka jobb, kräver ju ökad närvaro nu. Folk har skaffat sig nya vanor och hundar – hur ska de hinna ställa om sina liv?
Att slippa pendlingen, kunna dra på sig mjukisbyxor och få jobba ostört i en lugn och harmonisk miljö är värt mycket för Marika Widberg. Hon har inga problem att slå av datorn efter arbetsdagens slut och tycker att det fungerar bra med digitala möten.
– Den enda skillnaden med digitala möten är att jag inte kan känna de andra mötesdeltagarnas andedräkt. Men det kan jag leva med.
En kontorsdag i veckan räcker
– Jag har stressat nog under mitt arbetsliv och vill inte göra det längre. Det räcker utmärkt att vara på kontoret en dag i veckan. Då har jag min sociala dag och jag försöker hålla den fri från digitala möten för att kunna luncha och umgås med mina kollegor.
På hennes nuvarande arbetsplats har inte alla anställda samma möjlighet att jobba hemifrån. En del behöver vara på plats jämt, andra aldrig – det beror lite på var och vad man jobbar med.
– Jag tycker det säger sig självt att det inte kan vara samma regler för alla. Det måste vara verksamhetens behov som styr. Men vad är det för vits för en arbetsgivare att du åker in till kontoret bara för att stänga in dig i en skrubb hela dagen för att få jobba ostört eller för att inte störa andra när du sitter i digitala möten?
– Fackförbundet ST vill få in rätten till distansarbete i kollektivavtal och det står högt upp på deras agenda, men jag har inte sett några andra fackförbund som har kommit med liknande krav. Fackförbunden på mina tidigare arbetsplatser har heller inte brytt sig om att protestera när reglerna ändrats. De skyllde på att arbetsgivaren har rätt att bestämma var arbetet ska utföras, säger Marika Widberg.
Det bör stå i ett distansarbetsavtal
- Ett skriftligt avtal ger dig större trygghet än en policy som arbetsgivaren ensidigt kan ändra.
- Det ska vara tydligt i avtalet vilken omfattning distansarbetet har, var distansarbetet utförs och om det ska förläggas till förutbestämda dagar/tider.
- Det är viktigt att det framgår i avtalet vilket kontor du tillhör i händelse av neddragningar i framtiden.
- Det bör stå hur länge avtalet är giltigt och under vilka förutsättningar det kan brytas. Om avtalet ändras eller sägs upp ska det finnas en rimlig omställningstid så att du hinner söka nytt jobb eller flytta.
- Avtalet kan också reglera vem som betalar resor till och från jobbet, restid och traktamenten, datasäkerhet, kostnader för arbetsredskap et cetera.
Källa: Arbetsliv, Ingenjören.