Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Katrin kopplar av med odling: "Ger resultat och återkoppling"

Katrin Sepp har arbetat med svåra trauman där resultaten kan vara otydliga. På odlingslotten är det annorlunda - där växer framstegen ur marken.
Johanna Rovira Publicerad
Katrin Sepp i Härlanda utanför Göteborg förbereder odlingssäsongen på sin lott. Hennes föräldrar, som är lantbrukare, kallar Katrin för krukbonde. Foto: Emelie Asplund

Var odlar du?

– Jag har två odlingslotter på sammanlagt trehundra kvadratmeter cirka femtio meter från min lägenhet. Det är storskaligt för att vara mitt i Göteborg, men mina föräldrar, som är lantbrukare, kallar mig krukbonde. Jag odlar även på altanen och hjälper till i bostadsrättsföreningens gemensamma trädgård.

Vad odlar du?

I år gläds jag åt en ny hallonhäck samt rosa vinbär och så har jag storsatsat  på blomsterodling. Vart man än tittar ska man kunna se något blommande mellan grönsaker och bärbuskar.

Vad odlar du inte?

– Man lär sig av sina misstag vilka växter som trivs. Jag har gett upp tomater eftersom tomat lätt smittas av potatisbladmögel. På en odlingslott är det i princip omöjligt att hålla avstånd från potatisodling. Numera har jag bara en tomatplanta i en kruka på altanen.

Hur började ditt odlingsintresse?

– Jag är uppvuxen på en bondgård och van att arbeta med jord och växter. När jag drog ogräs som ung gav jag mig själv ett allvarsamt löfte att aldrig mer ha med odling att göra. När jag flyttade hit för 20 år sedan skaffade vi en igenvuxen odlingslott – en lerpöl med bra solläge och fantastiska hallonbuskar. Från början använde jag och min partner kolonilotten mest som ett sätt att komma ut – vi satt där och läste och tittade på andra som grävde. Men när grannlotten blev ledig greppade vi spadarna.

Har du haft någon nytta av odlingen i ditt yrkesliv.

– När man jobbar med traumabehandlingar ser man tyvärr inte alltid tydliga resultat. Men odlingen ger både resultat och återkoppling. Som chef är man heller inte alltid så operativ – en utmaning  är att hålla fingrarna i styr och inte ta över arbetsuppgifter. Genom odlingen kan jag vara operativ samtidigt som jag släpper allt annat och bara fokuserar på att gräva.

Ni har haft odlingsutmaningar på jobbet också?

– Ja, det började med att en kollega hade köpt för många frön djungelgurka. Då arrangerade vi en tävling om vem som kunde odla den största frukten. Jag vann med en gurka på 8,5 gram. Den smakade så där och jag kommer nog inte odla den igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Snabbkurs i semesterlagen

Tanken med semester är att du ska koppla av jobbet och koppla ur hjärnan. Men innan du drar ur sladden kan det vara klokt att slänga ett öga på dina rättigheter, så du kan slöa i hängmattan i trygg förvissning om att inte bli snuvad på semesterlön.
Johanna Rovira Publicerad 31 juli 2026, kl 06:01
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

25 dagars semester

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till 25 dagars semester. Få av Unionens avtal ger extra semesterdagar. 

Extra ledighet kan kosta

Många anställda som har oreglerad arbetstid har fått extra semesterdagar som kompensation. Ställs du inför valet att byta bort din övertidsersättning mot en veckas extra semester så tänk på att det kan bli en olönsam affär om du jobbar över mycket.

 

Högre lön under semestern

Under semestern behåller du din lön plus semestertillägg, det kallas semesterlön. Semestertillägget är något högre om du har kollektivavtal. Hur hög din semesterlön är kan du räkna ut på unionen.se 

 

Obetald semester frivilligt

Arbetsgivaren kan bestämma när du ska ha semester, däremot aldrig tvinga dig att ta obetald semester.

 

Ha koll på ersättningen

Du har rätt att ta semester oavsett hur kort tid du har jobbat. Om du inte tar semester – se till att du får ut semesterersättning när du slutar. Semesterersättningen ingår aldrig i lönen. 

 

Semester med rörlig lön

Har du rörlig lön behöver du också hålla ett vakande öga på din semesterlön. Även den rörliga delen ska ligga till grund för semesterlönen.  

 

Förskottssemester en möjlighet

Även om du är nyanställd har du rätt till semester, men inte alltid semesterlön – enligt lagen måste du tjäna in semestern först (om inte ditt så kallade intjänandeår sammanfaller med semesteråret).   Arbetsgivaren kan dock erbjuda dig förskottsemester som du måste betala tillbaka om du säger upp dig själv inom fem år. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs skulden, likaså om du säger upp dig efter fem år. 

 

Semester för lediga

Du har rätt till semesterledighet även om du är föräldraledig eller sjukskriven.  Om semestern är fullt betald eller inte beror dock på hur länge du varit borta från jobbet. 

 

4 sommmarveckor i sträck

Enligt lagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under juni-augusti. I vissa av Unionens avtal är semesterperioden längre och för säsongsanställda finns avtal som ser annorlunda ut. 

 

Spara till långledigt

Du kan spara allt utöver 20 semesterdagar i fem år – om du inte tagit ut dina sparade dagar efter fem år har arbetsgivaren rätt att antingen tvångsutlägga semestern eller ge dig en klumpsumma motsvarande semesterlönen för de sparade dagarna.

Besked i tid

Om arbetsgivaren på eget bevåg lägger ut din semester måste du underrättas om detta minst två månader i förväg. Men det finns ingen sådan tidsgräns för arbetsgivaren att ge dig beskedet om ditt semesterönskemål beviljats eller inte.

 

Risk spara för länge

Att spara semesterdagar för länge kan vara vanskligt om det saknas kollektivavtal och du skulle gå ner i arbetstid (då devalveras värdet på semesterdagarna) eller om företaget går i konkurs - sparad semester riskerar att brinna inne i en konkurssituation