Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag

Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad
Pixelgrafik med texten ”Game Over” ovanför plattformar – illustration kopplad till spelbranschens arbetsvillkor.
För många anställda i spelbranschen är det "game over" när arbetsgivaren bestämmer sig för att skära ned på personal. I många fall väljer företagen utköp istället för omplacering. Foto: Colourbox

Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.

Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.

Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.

Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp

En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.

Björn Larm
Foto: Peter Knutsson

– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.

Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.

– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.

Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.

Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.

Einar Humlin

– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.

Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.

Facket får sällan information om utköp

Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.

Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.

– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.

Techbranschen

  • En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
  • Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
  • Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.

    Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.

Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.

– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.

– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.

 

Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö

Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.

– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.

Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning

  • Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
  • Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
  • Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
  • Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
  • Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
  • Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.

Källa: Unionen 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las

Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 20 januari 2026, kl 06:01
Tetra Pak-byggnad med företagets logotyp, ett av flera storföretag som nämns i artikeln om utköp vid varsel.
Utköp av anställda har blivit allt vanligare vid nedskärningar på stora svenska företag. Fackliga företrädare på bland annat Ericsson och Tetra Pak varnar för att turordningsreglerna allt oftare kringgås. Foto: Arnaud Finistre/TT

Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser. 

Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med. 

Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.

Per Östberg

– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.

Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.

Varför tror du att företag använder sig av utköp?

– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.

Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”

På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm. 

Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.

– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.

Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.

Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer

Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.

Lisbeth Larsson

– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.

För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.

– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.

Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning. 

Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.