Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Två år med strejk: Så kringgår Tesla blockaden

Unionens sympatiåtgärd mot J&B Maskinteknik, som utför service på Teslas verkstäder, har inte haft någon större effekt.
– Tesla har hittat andra som utfört de uppgifterna, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionen-klubben där.
Ändå fortsätter Unionen att blockera nya företag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad
Två år efter att Tesla-strejken inleddes fortsätter Unionen sin blockad. Så försöker Tesla kringgå fackens åtgärder i Sverige.
Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på J&B Maskinteknik tror inte att fackets sympatiåtgärder mot Tesla har haft någon större påverkan. Foto: Claudio Bresciani/TT och privat.

I dag, den 27 oktober, är det två år sedan Tesla-strejken bröt ut. 

Sedan dess har Unionen och flera andra fackförbund vidtagit en rad sympatiåtgärder för att få TM Sweden, som Teslas bolag i Sverige heter, att teckna kollektivavtal. 

De senaste veckorna har ett tiotal sådana konfliktåtgärder tillkommit. En av stridsåtgärderna kommer från Unionen, som nu har blockader på sammanlagt sex olika företag (se faktaruta nedan).

”Vi förlorar pengar”

Ett av företagen som befunnit sig i en blockad under ett års tid är J&B Maskinteknik. 

Den 19 november i fjol stoppades arbetet med all service av utrustning i Teslas verkstäder, som fordonslyftar och däckmaskiner. Då hade det bara gått några månader sedan J&B Maskinteknik tecknat ett nytt serviceavtal med just Tesla.

– Vi står inte och faller med Tesla som kund, men det är klart att vi har förlorat mycket pengar på den här konflikten. Men det har inte lett till några besparingsåtgärder eller liknande, säger Zika Petrovic, ordförande i Unionenklubben på företaget.

”Tesla hittar sätt att kringgå”

Själv tror han inte att Teslas verksamhet har ”påverkats nämnvärt”.

– Det har kanske blivit lite bökigare för dem men jag vet att de har hittat sätt att kringgå det, som att anlita enmansfirmor för att serva och laga våra lyftar. När det gäller vår utrustning som är mer tekniskt avancerad är det lätt att flyga in en expert från Tyskland. Ska det hända något i den här frågan måste vi få med de europeiska facken.

Unionen: Gör det besvärligt

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger att han inte förvånas, och att motparten är ett bolag med starkt ideologiskt motstånd och väldiga ekonomiska resurser. 

Företag i strid

  • WAECO Sweden WSE AB, blockad mot allt arbete som utförs för Tesla. Träder i kraft: 3 november 2025
  • J&B Maskinteknik Aktiebolag ska inte utföra någon service av utrustningen i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: November 2024
  • Tekniska verken i Linköping ska hindra nyanslutning av Teslas laddstolpar. Trädde i kraft: November 2024
  • Qvalify AB, blockad mot besiktning av Teslas maskiner. Trädde i kraft: November 2024.
  • Kiwa, blockad efter att Tesla börjat använda Kiwa i stället för Dekra. Trädde i kraft: Juli 2024
  • Dekra Industrial AB, blockad mot arbete för Tesla, inklusive fordonslyftar i Teslas verkstäder.  Trädde i kraft: Maj 2024
Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Åtgärderna har ingen omedelbar effekt, som att verksamheten stoppas här och nu. Men de gör det besvärligare. TM Sweden tappar viss effektivitet och de bidrar till ökade kostnader. Det är sådant tryck som leder till att bolag kommer in i kollektivavtalssystemet. 

”Alla gillar inte Unionen”

Zika Petrovic, klubbordförande på J&B Maskinteknik, säger att reaktionerna på arbetsplatsen varit blandande.

– Alla tycker inte om Unionen. Men på det stora hela vill medlemmarna värna den svenska modellen som vi är anslutna till. Det är beklagligt att den här konflikten inte kunnat lösas på annat sätt.

Martin Wästfelt är medveten om att alla medlemmar inte är glada i sympatiåtgärder på den egna arbetsplatsen. Eller sympatiåtgärder överhuvudtaget på företag som har kollektivavtal.

– I grund och botten har vi ett starkt stöd för att stå upp för det här. Vi har goda exempel som Klarna, där vi har fått in stora företag som varit kraftiga motståndare i systemet. Det är ett enträget jobb, men förbaskat viktigt för att vår modell ska fungera. 

– Alternativet är ju lagstiftning, då är det här mycket mer pragmatiskt för en väl fungerande arbetsmarknad.

”Finns alltid ett pris”

Martin Wästfelt tror att TM Sweden kommer att teckna ett kollektivavtal.

– Det finns alltid ett pris för hur mycket det är värt om man vill bedriva verksamhet i Sverige. Och tumskruvarna dras åt, hårdare och hårdare.

Sympatiåtgärder

En sympatiåtgärd är när ett fackförbund stöttar det fack som ”egentligen” strejkar, som i det här fallet för att IF Metall ska få till ett kollektivavtal med TM Sweden.

Det är en stridsåtgärd fack får ta till, även när det råder så kallad fredsplikt, trots att det redan finns kollektivavtal hos andra arbetsgivare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.