Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?