Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så skapas snälla arbetsplatser

Befria elefanten i rummet och bekräfta varandra. Det kommer att skapa snälla arbetsplatser, menar föreläsaren Marcus Gustavsson, som skrivit en bok om ämnet.
Lina Björk Publicerad
Markus Gustavsson och en hand som håller i ett hjärta
Att ta upp det som skaver på arbetsplatsen är också att vara snäll, menar Marcus Gustavsson. Foto: David Lagerlöf/Colourbox

För några år sedan satt Marcus Gustavsson på ett jobbmöte. Kollegorna muttrade, stämningen var dålig och samarbetet skavde. Hans kollega Cornelia slog näven i bordet och sa: ”Kan vi inte se varandra med snälla ögon i stället för att leta fel?” 

Det slog an något i honom.

– Hon pratade om att snälltolka varandra. Vi kommunicerar på olika sätt och ibland förstår vi inte varandra. Men det är väldigt sällan det blir fel för att vi medvetet vill såra någon – tvärtom, säger Marcus Gustavsson. 

Att kollegan vågade slå näven i bordet handlade också om snällhet, menar han. Att våga prata om svåra ämnen och adressera elefanten i rummet. Det är svårt och i regel backar vi gärna, så det kräver träning. 

Och det brukar Marcus Gustavsson göra med de arbetsgrupper han leder. Till exempel genom att presentera olika scenarion: Vad skulle du säga om en kollega luktade alkohol på jobbet, dyker upp med blåmärken, eller blir utfryst av de övriga i teamet?

– Det handlar inte om att säga rätt saker utan att våga ta upp det som skaver. Jag är till exempel rädd för att köra bil och utförsåkning, men med träning känns det lättare. Det är samma sak att träna på mänskliga relationer, säger han.

Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna, men det är fel. Den sitter i beteenden

Och mänskliga relationer handlar om att samarbeta. Marcus Gustavsson brukar citera kommunikationsexperten Erik Matsson i hans föreläsningar ”var inte dig själv på jobbet” En märklig ståndpunkt kan tyckas, men med det menar han att kliva in i en yrkesroll och lämna åsikter och känslor om kollegor och arbetsuppgifter hemma. 

– Det handlar om att vara professionell, kunna samarbeta med alla och våga prata om brister på arbetsplatsen. Man brukar säga att kulturen sitter i väggarna på ett företag, men det är fel. Den sitter i beteenden.

Att vara en schysst och stöttande kollega innebär inte att du ska agera självutplånande. Du ska även vara snäll mot dig själv, menar Marcus Gustavsson.

– Det är lätt att vara självkritisk och vi behöver öva på att ta emot konstruktiv kritik lika mycket som att få positiv feedback. Min gamla körledare sa alltid: Pojkar, beröm det ska ni ta emot, spara i hjärtat och plocka fram när livet blir motigt. Så det gör jag.

Motigt har det varit på tidigare arbetsplatser. Marcus Gustavsson har själv varit med om utfrysning, dåligt ledarskap och kränkningar. Därför ligger de fackliga frågorna som likabehandling och arbetsmiljö honom varmt om hjärtat. 

Facket har en viktig roll i att skapa strukturer kring att förhindra utsatthet, det är ju det den psykosociala arbetsmiljön handlar om till stor del. 

Vad tjänar man på snälla arbetsplatser?

­– Snälla arbetsplatser skapar en hållbar arbetsmiljö. När vi trivs bra presterar vi bättre och blir mer produktiva, friska och glada. Alla arbetsgivare borde kroka arm för att uppnå det, säger Marcus Gustavsson. 

Så skapas snälla arbetsplatser

  • Snälltolka - alla gör så gott de kan.
  • Jobba med kulturen på jobbet.
  • Jobba med beteenden och tydliggör förväntningar.
  • Ha uttalade spelregler. 
  • Öka kunskapen om härskartekniker och hur du bemöter dem. 
  • Bekräfta varandra. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.