Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Look! A roller coaster – in the office

From childhood dream to reality. At the advertising agency The Great Exhibition, employees have created a full-scale roller coaster – through the office.
Ola Rennstam Publicerad
The Great Exhibition, a Stockholm based advertising agency, has created the world's first roller coaster in an office. The 60-meter-long track provides both thrills and increased job satisfaction, according to owner Petter Kukacka. Photo: Anders G. Warne

It's not uncommon for advertising agencies and other creative businesses to establish themselves in old factory premises with high ceilings and large windows. But building a 60-meter-long roller coaster – passing over meeting rooms and through the staff canteen – is not quite as common. In fact, the ride at The Great Exhibition's office is the first of its kind in the world. The idea has been with the company's owner, Petter Kukacka, since he was a child.

"I have always been interested in roller coasters and everything that runs on rails. Even in our previous premises, we had loose thoughts about a smaller version, but it fell through due to the low ceiling height. Here we have almost five meters to the ceiling," he says.

Complicated and expensive

It has been a year since the company moved to the thousand-square-meter premises in Stockholm, and Petter Kukacka could start realizing his dream. He emphasizes that the work has been a team effort from the beginning, and the commitment from the employees has been enormous.

"I am probably the one who has worked the least on this. We have taken help from lots of people, but we have designed and planned everything ourselves," he says.

However, building a roller coaster is not something you do in a morning. On the contrary, it turned out to be really complicated – and expensive. After making an initial sketch, The Great Exhibition contacted an expert in the USA whose safety comments led to new insights. A bridge engineer in Sweden calculated the strength, dimensioning of the steel structure, and made drawings. But when the agency started requesting price quotes, they got a real shock.

"We received quotes from roller coaster specialists in Germany and the USA for 3 million $. That was obviously far beyond our budget," says Petter Kukacka.

Built by a Ferris wheel factory in China

Many would probably have given up at this point, but not the staff at The Great Exhibition. One of Petter's friends, who is based in China, inquired at various factories in the country and got in touch with China's largest manufacturer of Ferris wheels. The price was acceptable to the advertising agency, and it became a deal – despite the uncertainty about whether the Chinese really understood what they wanted.

"It was a gamble because it was a very unclear deal, and there were some language barriers, but everything has gone smoothly," says Petter Kukacka.

Towards the end of the process, they visited the factory in China to ensure they had manufactured what was ordered and to ensure the quality of the welds and construction.

Premiere after a year of intense work

At the end of June, the four-ton structure arrived in Liljeholmen in a large container. Shortly thereafter, a couple of Chinese experts arrived to assemble the roller coaster in the office environment. The roller coaster car was designed by the design studio on their own, and on October 25th – after a year of intense work – it premiered. To everyone's relief, everything worked perfectly. And it does when Kollega gets to take a test ride:

The ride starts steep and slow, accompanied by a lot of noise. The track then runs above meeting rooms and the kitchen before the car plunges through the canteen and the open office landscape. It's over in less than a minute and offers a real thrill. Additionally, a photo is taken and printed at the end of the ride – just like at any amusement park.

Foto: Ola Rennstam

How much is the roller coaster used daily?

"It's not like we jump in and ride every day. But it's certainly running when we have after-work events, and customers and employees' children are very eager to come here and ride."

What has it meant for the workplace?

"The process of creating this together has been very fun and a fantastic way to bring this workplace together in a different way than before. The work of designing and driving the project has forced us to challenge ourselves. It may seem silly, but when you work creatively, it's important to maintain that vein. The pride is great that the track now stands here and that everything actually works."

"Initially, there were some – fully reasonable – objections from employees about why we should do this, and concerns were raised about the noise. An exciting discussion arose about what a workplace really is and how much time we spend at work."

How did you come up with the name 'Frontal Lobe'?

"The frontal lobe is the part of the brain that develops last and makes you rational. It's a reference to the idea that in our creative profession, you might need to remove some of your rational thoughts now and then."

This text has been translated with the help of AI.

The Great Exhibition

Design studio/advertising agency run by Petter Kukacka for fifteen years. The company has about ten employees and produces, among other things, commercials.

The Frontal Lobe: Roller coaster, approximately 60 meters of track, and reaches a top speed of 30 km/h. The track runs around the advertising agency's office in Stockholm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.