Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Look! A roller coaster – in the office

From childhood dream to reality. At the advertising agency The Great Exhibition, employees have created a full-scale roller coaster – through the office.
Ola Rennstam Publicerad
The Great Exhibition, a Stockholm based advertising agency, has created the world's first roller coaster in an office. The 60-meter-long track provides both thrills and increased job satisfaction, according to owner Petter Kukacka. Photo: Anders G. Warne

It's not uncommon for advertising agencies and other creative businesses to establish themselves in old factory premises with high ceilings and large windows. But building a 60-meter-long roller coaster – passing over meeting rooms and through the staff canteen – is not quite as common. In fact, the ride at The Great Exhibition's office is the first of its kind in the world. The idea has been with the company's owner, Petter Kukacka, since he was a child.

"I have always been interested in roller coasters and everything that runs on rails. Even in our previous premises, we had loose thoughts about a smaller version, but it fell through due to the low ceiling height. Here we have almost five meters to the ceiling," he says.

Complicated and expensive

It has been a year since the company moved to the thousand-square-meter premises in Stockholm, and Petter Kukacka could start realizing his dream. He emphasizes that the work has been a team effort from the beginning, and the commitment from the employees has been enormous.

"I am probably the one who has worked the least on this. We have taken help from lots of people, but we have designed and planned everything ourselves," he says.

However, building a roller coaster is not something you do in a morning. On the contrary, it turned out to be really complicated – and expensive. After making an initial sketch, The Great Exhibition contacted an expert in the USA whose safety comments led to new insights. A bridge engineer in Sweden calculated the strength, dimensioning of the steel structure, and made drawings. But when the agency started requesting price quotes, they got a real shock.

"We received quotes from roller coaster specialists in Germany and the USA for 3 million $. That was obviously far beyond our budget," says Petter Kukacka.

Built by a Ferris wheel factory in China

Many would probably have given up at this point, but not the staff at The Great Exhibition. One of Petter's friends, who is based in China, inquired at various factories in the country and got in touch with China's largest manufacturer of Ferris wheels. The price was acceptable to the advertising agency, and it became a deal – despite the uncertainty about whether the Chinese really understood what they wanted.

"It was a gamble because it was a very unclear deal, and there were some language barriers, but everything has gone smoothly," says Petter Kukacka.

Towards the end of the process, they visited the factory in China to ensure they had manufactured what was ordered and to ensure the quality of the welds and construction.

Premiere after a year of intense work

At the end of June, the four-ton structure arrived in Liljeholmen in a large container. Shortly thereafter, a couple of Chinese experts arrived to assemble the roller coaster in the office environment. The roller coaster car was designed by the design studio on their own, and on October 25th – after a year of intense work – it premiered. To everyone's relief, everything worked perfectly. And it does when Kollega gets to take a test ride:

The ride starts steep and slow, accompanied by a lot of noise. The track then runs above meeting rooms and the kitchen before the car plunges through the canteen and the open office landscape. It's over in less than a minute and offers a real thrill. Additionally, a photo is taken and printed at the end of the ride – just like at any amusement park.

Foto: Ola Rennstam

How much is the roller coaster used daily?

"It's not like we jump in and ride every day. But it's certainly running when we have after-work events, and customers and employees' children are very eager to come here and ride."

What has it meant for the workplace?

"The process of creating this together has been very fun and a fantastic way to bring this workplace together in a different way than before. The work of designing and driving the project has forced us to challenge ourselves. It may seem silly, but when you work creatively, it's important to maintain that vein. The pride is great that the track now stands here and that everything actually works."

"Initially, there were some – fully reasonable – objections from employees about why we should do this, and concerns were raised about the noise. An exciting discussion arose about what a workplace really is and how much time we spend at work."

How did you come up with the name 'Frontal Lobe'?

"The frontal lobe is the part of the brain that develops last and makes you rational. It's a reference to the idea that in our creative profession, you might need to remove some of your rational thoughts now and then."

This text has been translated with the help of AI.

The Great Exhibition

Design studio/advertising agency run by Petter Kukacka for fifteen years. The company has about ten employees and produces, among other things, commercials.

The Frontal Lobe: Roller coaster, approximately 60 meters of track, and reaches a top speed of 30 km/h. The track runs around the advertising agency's office in Stockholm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.