Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Dystert på arbetsmarknaden - 40 procent färre jobb

Just nu finns 40 procent färre lediga jobb jämfört med förra året. Arbetslösheten är den högsta på tio år, undantaget pandemin. Här är branscherna som drabbats hårdast.
David Österberg Publicerad 10 oktober 2024, kl 06:01
Sverige har 40% färre lediga jobb än förra året, enligt Jobbland. Arbetslösheten är på rekordnivåer, särskilt i storstäderna. Endast industrin visar en positiv trend med en ökning av jobbannonser.
Antalet lediga jobb har minskat med 40% jämfört med förra året. Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemin. Branscher som drabbats hårdast är försäljning, hälso- och sjukvård samt installation och drift. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT.

Det är ont om lediga jobb. Det visar statistik från jobbsökarsajten Jobbland. På ett år har antalet jobbannonser på deras sajt minskat med 40 procent.

– Det är ett fortsatt dystert läge som råder. Den svenska arbetsmarknaden väntar fortfarande på ett förbättrat ränteläge och en brytpunkt där bolag vågar satsa mer på nyrekryteringar igen. Förhoppningsvis ser situationen annorlunda ut senare i höst, säger Anita Rae, vd för Jobbland Sverige, i ett pressmeddelande.

Den största minskningen av lediga jobb har skett i Blekinge, Stockholm och Kronoberg.

Flest jobb inom industrin

Även Arbetsförmedlingens statistik är dyster. Där minskade antalet lediga platser med 34 procent från augusti förra året till i år.

– Det finns flera tecken på en svag arbetsmarknad. Precis som vi såg förra månaden fortsätter arbetslösheten stiga något, varseltalen är något förhöjda och antalet lediga platser utvecklas svagt. Men i takt med att konjunkturen stärks väntas efterfrågan på arbetskraft öka och arbetslösheten minska, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Sämst läge har yrkeskategorier inom ”försäljning”, ”hälso- och sjukvård” samt ”installation och drift”, enligt Jobbland.

Den enda branschen med positiv utveckling är ”industri och tillverkning” där antalet annonser ökat med 13,9 procent jämfört med samma period under förra året. 

Många tjänstemän uppsagda

Under årets tredje kvartal blev nästan 4 100 tjänstemän uppsagda, enligt omställningsorganisationen TRR. Det är en ökning med 10 procent jämfört med samma period förra året.

– Dessvärre ser vi ingen återhämtning på arbetsmarknaden under hösten. Många företag har behövt varsla tjänstemän i år och antalet uppsagda som behöver vårt stöd är fortsatt på en hög nivå, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR, i ett pressmeddelande.

Å andra sidan är efterfrågan på de uppsagda tjänstemännen hög. I genomsnitt tar det mellan sex och sju månader för dem som fått stöd av TRR att få ett nytt jobb.

Sämst läge i storstäderna

Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemiåren. Enligt Arbetsförmedlingens prognos fortsätter arbetslösheten att öka i år och sjunker gradvis under 2025. Ökning är störst i storstadslänen och i södra Sverige.

I norra Sverige väntas arbetslösheten minska svagt både under 2024 och 2025.

Branscherna med störst nedgång

  1. Försäljning                                       56,7
  2. Hälso- och sjukvård                       52,5
  3. Installation, drift och underhåll 44,8
  4. Data och IT                                      36,8
  5. Pedagogik                                         31,5
  6. Ekonomi och juridik                      30,8               
  7. Administration                                28,4
  8. Bygg och anläggning                      28,1
  9. Transport och logistik                    26,5
  10. Hotell och restaurang                     24,6

Källa: Jobbland. Procentuell nedgång av antalet jobbannonser.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

”Personlighetstester funkar mot diskriminering”

Personlighetstester vid rekrytering är ett bra verktyg om det används rätt. Det menar rekryteringsexperten Patrik Reman, som dock varnar för risken att testandet går över styr.
Johanna Rovira Publicerad 19 juni 2024, kl 08:40
Personlighetstester vid rekrytering kan motverka diskriminering menar Patrik Reman.
Personlighetstester förstärker inte diskriminering. Det menar Patrik Reman som säger att tester tidigt i rekryteringsprocessen främjar mångfald och eliminerar fördomar. Viktigt är att anpassa tester för alla, särskilt för personer med funktionsvariationer och de med annat modersmål. Foto: Colourbox.

Personlighetstester förstärker inte alls diskriminering, tvärtom, anser Patrik Reman, som på Linkedin förklarade att Kollegas artikel i förra veckan om att tester skrämmer bort jobbsökare var missvisande på den punkten. 

– Min erfarenhet efter alla år som rekryterare är att personlighetstester tidigt i processen ger ett helt annat urval vad gäller mångfald. En traditionell process med brev och cv leder mycket oftare till att man går på magkänslan och väljer någon som liknar en själv. 

Patrik Reman.
Patrik Reman.

Med personlighetstest eliminerar man risken att fastna i fördomar och magkänsla och får på sluttampen en helt annan mix av ålder, kön och etnicitet, anser han. Men Patrik Reman håller med om att personer med funktionsvariationer och personer som inte har svenska som modersmål, riskerar att falla bort i tester som görs på tid. Han menar att det är arbetsgivarnas och testutvecklarnas ansvar att se till att testerna blir inkluderande 

– Det är otroligt viktigt att använda rätt tester. De professionella testerna finns i flera varianter och kan anpassas efter kandidaternas behov. 

Han betonar vikten av att det är rätt test för rätt målgrupp och rätt nivå på testet – det ska till exempel inte behöva ta längre tid än tio minuter, en kvart att fylla i det. 

– Långa mastodonttest på en och en halv timme ger inte så mycket bättre resultat. 

Tjatiga personlighetstester retar sökande

Minst lika viktigt är det att kandidaterna får information om varför de gör testet och att de också får återkoppling efteråt. Dessutom ska man inte behöva göra samma test om och om igen hos nya arbetsgivare. 

– Många testutvecklare har börjat återanvända testresultaten just därför att folk bli irriterade på att göra samma test gång efter gång, säger han. 

Patrik Reman betonar att som rekryterare måste man hänga med i utvecklingen och veta hur och varför man använder tester. Att testerna skrämmer bort jobbsökande råder det ingen tvekan om. Många läsare har både på Linkedin och i mejl bekräftat att de undviker jobb som kräver tester. 

– Det finns all anledning till självrannsakan hos arbetsgivare och rekryteringsbolag som väljer att skicka ut tester det första de gör och använder dem för att sålla bort folk. Det är helt fel sätt att använda testerna på. Risken är att det går överstyr och om ingen vill göra testerna tappar man ett väldigt bra verktyg, säger Patrik Reman. 

 

Patrik Remans tips för arbetssökande:

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, det är de flesta större tester. DNV står för Det Norske Veritas , ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet.
  • Återkoppla till avsändaren och efterfråga mer information, be dem svara på varför de har tester.