Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Dystert på arbetsmarknaden - 40 procent färre jobb

Just nu finns 40 procent färre lediga jobb jämfört med förra året. Arbetslösheten är den högsta på tio år, undantaget pandemin. Här är branscherna som drabbats hårdast.
David Österberg Publicerad
Sverige har 40% färre lediga jobb än förra året, enligt Jobbland. Arbetslösheten är på rekordnivåer, särskilt i storstäderna. Endast industrin visar en positiv trend med en ökning av jobbannonser.
Antalet lediga jobb har minskat med 40% jämfört med förra året. Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemin. Branscher som drabbats hårdast är försäljning, hälso- och sjukvård samt installation och drift. Foto: Simon Rehnström/SvD/TT.

Det är ont om lediga jobb. Det visar statistik från jobbsökarsajten Jobbland. På ett år har antalet jobbannonser på deras sajt minskat med 40 procent.

– Det är ett fortsatt dystert läge som råder. Den svenska arbetsmarknaden väntar fortfarande på ett förbättrat ränteläge och en brytpunkt där bolag vågar satsa mer på nyrekryteringar igen. Förhoppningsvis ser situationen annorlunda ut senare i höst, säger Anita Rae, vd för Jobbland Sverige, i ett pressmeddelande.

Den största minskningen av lediga jobb har skett i Blekinge, Stockholm och Kronoberg.

Flest jobb inom industrin

Även Arbetsförmedlingens statistik är dyster. Där minskade antalet lediga platser med 34 procent från augusti förra året till i år.

– Det finns flera tecken på en svag arbetsmarknad. Precis som vi såg förra månaden fortsätter arbetslösheten stiga något, varseltalen är något förhöjda och antalet lediga platser utvecklas svagt. Men i takt med att konjunkturen stärks väntas efterfrågan på arbetskraft öka och arbetslösheten minska, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Sämst läge har yrkeskategorier inom ”försäljning”, ”hälso- och sjukvård” samt ”installation och drift”, enligt Jobbland.

Den enda branschen med positiv utveckling är ”industri och tillverkning” där antalet annonser ökat med 13,9 procent jämfört med samma period under förra året. 

Många tjänstemän uppsagda

Under årets tredje kvartal blev nästan 4 100 tjänstemän uppsagda, enligt omställningsorganisationen TRR. Det är en ökning med 10 procent jämfört med samma period förra året.

– Dessvärre ser vi ingen återhämtning på arbetsmarknaden under hösten. Många företag har behövt varsla tjänstemän i år och antalet uppsagda som behöver vårt stöd är fortsatt på en hög nivå, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR, i ett pressmeddelande.

Å andra sidan är efterfrågan på de uppsagda tjänstemännen hög. I genomsnitt tar det mellan sex och sju månader för dem som fått stöd av TRR att få ett nytt jobb.

Sämst läge i storstäderna

Arbetslösheten är nu den högsta på tio år, undantaget pandemiåren. Enligt Arbetsförmedlingens prognos fortsätter arbetslösheten att öka i år och sjunker gradvis under 2025. Ökning är störst i storstadslänen och i södra Sverige.

I norra Sverige väntas arbetslösheten minska svagt både under 2024 och 2025.

Branscherna med störst nedgång

  1. Försäljning                                       56,7
  2. Hälso- och sjukvård                       52,5
  3. Installation, drift och underhåll 44,8
  4. Data och IT                                      36,8
  5. Pedagogik                                         31,5
  6. Ekonomi och juridik                      30,8               
  7. Administration                                28,4
  8. Bygg och anläggning                      28,1
  9. Transport och logistik                    26,5
  10. Hotell och restaurang                     24,6

Källa: Jobbland. Procentuell nedgång av antalet jobbannonser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Personlighetstest vid rekrytering – allt fler testas

Personlighetstest blir allt vanligare - men det ska vara rätt test. Och resultatet är inte hundraprocentigt.
Johanna Rovira Publicerad 9 januari 2025, kl 06:01
Rekrytering, personlighetstester. Tärningar med olika smiley-ansikten på.
Personlighetstester vanligt vid rekrytering. Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet, menar att personlighetstester kan avslöja destruktiva drag hos kandidater och därmed minska risken för felrekryteringar. Kritiker menar att testerna används slentrianmässigt och kan skrämma bort bra kandidater. Foto: Shutterstock.

En usel chef eller en destruktiv medarbetare, kan vara förödande för verksamheten. Det kan ta många år att rätta till en felrekrytering och kosta oerhört i både pengar och personligt lidande.

Ett personlighetstest kan vara ett sätt att minska risken för att anställa fel personer eftersom test potentiellt kan avslöja destruktiva drag hos en kandidat som verkar toppen i övrigt. Det anser Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet och frontfigur för stiftelsen för tillämpad psykologi, Stp, som bland annat ger psykologer körkort på att tolka tester i urvalssammanhang. 

– Det är inga perfekta instrument vi talar om, men ett personlighetstest kan identifiera narcissistiska drag eller andra drag som inte är önskvärda hos en ledare, säger han. 

Men det är inte bara ledare som testerna används på. Användandet av personlighetstester på arbetsmarknaden har eskalerat. När Kollega för tio år sedan ställde frågan till sina medlemmar om de någon gång gjort en personlighetstest svarade 44 procent ja. I dag svarar sex av tio av deltagarna i vår Novusundersökning att de gjort åtminstone ett personlighetstest. 

Ökat användande av personlighetstester 

Enligt trygghetsorganisationen TRR, som frågat tjänstemän som varit aktivt arbetssökande, ökade antalet testade med 9 procentenheter på tre år. År 2022 hade 67 procent av de arbetssökande behövt göra tester i rekryteringssammanhang (i den siffran inräknades dock också begåvningstester). 

– Av alla mer eller mindre bra metoder för att spå in i framtiden är personlighetstester inte den sämsta metoden. Den är bättre än både tärning och kristallkula. Sedan betyder inte det att personlighetstesterna är fantastiska, säger Johnny Hellgren, som forskar och undervisar bland annat om urval och testning. 

Han syftar då uteslutande på de personlighetstester som bygger på femfaktormodellen, eller Big Five (se faktaruta), och som i korthet går ut på att man bedömer vissa egenskaper hos personer. 

Tester som bygger på femfaktormodellen är också de enda testerna som är certifierade hos Det Norske Veritas, ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet. I dag finns nio certifierade personlighetstester på den svenska marknaden. 

Men det förekommer också ett antal icke-certifierade test på marknaden, varav flera bygger på Myers Briggs typtest.

– Det är bara Big Five som har någon vetenskaplig evidens i rekryteringssammanhang. Myers Briggs avråder från att man använder deras test för att förutsäga prestation på arbete, säger Johnny Hellgren. 

Personlighetstesterna är trots sin evidens starkt ifrågasatta, både av folk i rekryteringsbranschen och av de som söker jobb. Vid Kollegas förra undersökning var en knapp femtedel av de svarande kritiska till testerna. Den siffran har nu, tio år senare, mer än fördubblats. Kritikerna inom exempelvis rekryteringsbranschen menar bland annat att testerna används slentrianmässigt och skrämmer bort de bästa kandidaterna samt att det går att ljuga och fuska på testerna.

Kritik och utmaningar med personlighetstester

Visst finns risken att olämpliga personer slinker igenom testnätet, medger Johnny Hellgren. 

– Men det är väl förhoppningsvis ingen som fattar beslut enbart utifrån testresultatet – de flesta som rekryterar väger samman en strukturerad jobbintervju med test och andra metoder. 

Att lämna in arbetsprover eller att provjobba slår alla andra urvalsmetoder för att hitta rätt person till jobbet, anser Johnny Hellgren, men konstaterar samtidigt att den metoden dessvärre inte funkar för alla typer av yrken. 

– Tittar man på forskningen säger den att tester fungerar på alla typer av jobb. Sedan kan man självklart välja att inte tro på forskningen. Man går på magkänsla trots att mekaniska formler är bättre och diskriminerar mindre. Men det finns ju de som använder astrologi också. 

Själv använder dock inte Stockholms universitet personlighetstester vid rekrytering till akademiska tjänster. 

– Inom akademin går vi strikt på arbetsprestation, vad du har publicerat och vad du dragit in i forskningsunderlag. Fast här är alla sökanden i princip redan testade och det är inte ovanligt att strukturerade intervjuer används på slutkandidaterna, säger Johnny Hellgren. 

Femfaktorsmodellen/ Big Five: 

Bygger på en bedömning av vilka egenskaper en person har i olika grader i förhållande till befolkningens medelvärden.

De fem faktorerna är: 

Öppenhet: Öppen för nya idéer, fantasifull, nyfiken, kreativ

Neuroticism:, Stresskänslig, impulsiv, irriterad, ångestfylld. 

Extraversion: Utåtriktad, sällskaplig, energisk, självsäker.

Vänlighet/tillmötesgående: Tillitsfull, medkännande, samarbetsvillig, pålitlig.

Samvetsgrannhet: Prestationsinriktad, noggrann, plikttrogen, impulskontroll.

Tips för arbetssökande

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, ställ gärna frågor om varför det görs och vilket test det är. Har du gjort det tidigare kan du hänvisa till det resultatet.  
  • Öva på gratistester på nätet för att känna dig van och trygg när det är skarpt läge. 
  • Läs instruktionerna noga, ända till slutet, innan du startar. 
  • Se till att du är utvilad och ostörd. 
  • Gör testet snarast möjligt. Känner du inte igen dig i återkopplingen finns kanske tid att få göra om testet.