Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fyradagarsvecka och mer semester – anställdas dröm

De allra flesta av oss trivs utmärkt på våra jobb. Det visar en färsk rapport som också ger hintar om vad som skulle kunna få oss att trivas ännu bättre.
Johanna Rovira Publicerad
Jobbtrivseln i Sverige: 77% vill ha fyradagarsvecka och fler semesterdagar. Hur kan arbetsgivare möta dessa behov?
Ny rapport visar att 86% av anställda i Sverige trivs på jobbet. Flexibla arbetstider och fyradagarsvecka är populära önskemål. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Trots eventuellt gnissel vid kaffemaskinen och möjligt jämmer på måndagsmorgonen, trivs en stor majoritet av oss på våra arbetsplatser. En ny Sifoundersökning, gjord på uppdrag av företaget Cool Company, visar att 86 procent av de tillfrågade trivs mycket bra eller ganska bra. Endast 12 procent tycks vantrivas. Bland unga kvinnor är jobbtrivseln något sämre.

Invånarna i norra Mellansverige trivs bäst – nio av tio norröver menar att deras jobb är toppen eller någorlunda bra. Anställda och frilansare i Småland och på öarna är inte fullt lika nöjda med sin arbetssituation – åtta av tio smålänningar tillstår att jobbet är bra eller åtminstone okej. 

Förnöjsamheten har dock gått ner totalt sett sedan förra året då 89 procent av de svarande uppgav att de trivdes bra på sina arbetsplatser. Men det finns saker en angelägen arbetsgivare kan göra för att bryta den nedåtgående trivseltrenden.

Stor förbättringspotential

Om man sneglar på andra siffor i rapporten framträder tydliga förbättringspotentialer. Bland annat finns ett starkt sug efter fyradagarsvecka – 77 procent av de tillfrågade är positiva till att förkorta arbetsveckan och merparten av dessa är övertygade om att de kan fixa jobbet precis lika bra trots kortad arbetstid. Bland yngre, till vilka räknas alla under trettio, är hela 82 procent inställda på fyradagars arbetsvecka. 

Närmare hälften av de tillfrågade anser dessutom att de har på tok för kort semester. Även här sticker de unga ut – det är bara en knapp tredjedel av de yngre som anser att de har tillräckligt med semesterdagar som det är. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.