Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fyradagarsvecka och mer semester – anställdas dröm

De allra flesta av oss trivs utmärkt på våra jobb. Det visar en färsk rapport som också ger hintar om vad som skulle kunna få oss att trivas ännu bättre.
Johanna Rovira Publicerad
Jobbtrivseln i Sverige: 77% vill ha fyradagarsvecka och fler semesterdagar. Hur kan arbetsgivare möta dessa behov?
Ny rapport visar att 86% av anställda i Sverige trivs på jobbet. Flexibla arbetstider och fyradagarsvecka är populära önskemål. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Trots eventuellt gnissel vid kaffemaskinen och möjligt jämmer på måndagsmorgonen, trivs en stor majoritet av oss på våra arbetsplatser. En ny Sifoundersökning, gjord på uppdrag av företaget Cool Company, visar att 86 procent av de tillfrågade trivs mycket bra eller ganska bra. Endast 12 procent tycks vantrivas. Bland unga kvinnor är jobbtrivseln något sämre.

Invånarna i norra Mellansverige trivs bäst – nio av tio norröver menar att deras jobb är toppen eller någorlunda bra. Anställda och frilansare i Småland och på öarna är inte fullt lika nöjda med sin arbetssituation – åtta av tio smålänningar tillstår att jobbet är bra eller åtminstone okej. 

Förnöjsamheten har dock gått ner totalt sett sedan förra året då 89 procent av de svarande uppgav att de trivdes bra på sina arbetsplatser. Men det finns saker en angelägen arbetsgivare kan göra för att bryta den nedåtgående trivseltrenden.

Stor förbättringspotential

Om man sneglar på andra siffor i rapporten framträder tydliga förbättringspotentialer. Bland annat finns ett starkt sug efter fyradagarsvecka – 77 procent av de tillfrågade är positiva till att förkorta arbetsveckan och merparten av dessa är övertygade om att de kan fixa jobbet precis lika bra trots kortad arbetstid. Bland yngre, till vilka räknas alla under trettio, är hela 82 procent inställda på fyradagars arbetsvecka. 

Närmare hälften av de tillfrågade anser dessutom att de har på tok för kort semester. Även här sticker de unga ut – det är bara en knapp tredjedel av de yngre som anser att de har tillräckligt med semesterdagar som det är. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.