Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fyradagarsvecka och mer semester – anställdas dröm

De allra flesta av oss trivs utmärkt på våra jobb. Det visar en färsk rapport som också ger hintar om vad som skulle kunna få oss att trivas ännu bättre.
Johanna Rovira Publicerad
Jobbtrivseln i Sverige: 77% vill ha fyradagarsvecka och fler semesterdagar. Hur kan arbetsgivare möta dessa behov?
Ny rapport visar att 86% av anställda i Sverige trivs på jobbet. Flexibla arbetstider och fyradagarsvecka är populära önskemål. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Trots eventuellt gnissel vid kaffemaskinen och möjligt jämmer på måndagsmorgonen, trivs en stor majoritet av oss på våra arbetsplatser. En ny Sifoundersökning, gjord på uppdrag av företaget Cool Company, visar att 86 procent av de tillfrågade trivs mycket bra eller ganska bra. Endast 12 procent tycks vantrivas. Bland unga kvinnor är jobbtrivseln något sämre.

Invånarna i norra Mellansverige trivs bäst – nio av tio norröver menar att deras jobb är toppen eller någorlunda bra. Anställda och frilansare i Småland och på öarna är inte fullt lika nöjda med sin arbetssituation – åtta av tio smålänningar tillstår att jobbet är bra eller åtminstone okej. 

Förnöjsamheten har dock gått ner totalt sett sedan förra året då 89 procent av de svarande uppgav att de trivdes bra på sina arbetsplatser. Men det finns saker en angelägen arbetsgivare kan göra för att bryta den nedåtgående trivseltrenden.

Stor förbättringspotential

Om man sneglar på andra siffor i rapporten framträder tydliga förbättringspotentialer. Bland annat finns ett starkt sug efter fyradagarsvecka – 77 procent av de tillfrågade är positiva till att förkorta arbetsveckan och merparten av dessa är övertygade om att de kan fixa jobbet precis lika bra trots kortad arbetstid. Bland yngre, till vilka räknas alla under trettio, är hela 82 procent inställda på fyradagars arbetsvecka. 

Närmare hälften av de tillfrågade anser dessutom att de har på tok för kort semester. Även här sticker de unga ut – det är bara en knapp tredjedel av de yngre som anser att de har tillräckligt med semesterdagar som det är. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.