Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Kollektivavtal på Cityjet ger stora lönelyft

Rejäla lönehöjningar och högre ersättning utomlands. Flygbolaget Cityjet har tecknat kollektivavtal med Unionen – efter ett års förhandlingar.
− Vi är jättenöjda. Avtalet kommer definitivt ge oss mer trygghet än förut, säger Agata Vikenroth, ordförande i Unionenklubben.
Ola Rennstam Publicerad
Ett flygplan från Cityjet till vänster och till höger Unionens huvudkontor.
Bättre löner och trygghet hos Cityjet. Flygbolaget har tecknat kollektivavtal - efter ett års förhandlingar. Foto: Cityjet/Janerik Henriksson/TT.

För ett år sedan väckte Unionenklubben på Cityjet frågan om ett kollektivavtal och efter långa förhandlingar är pappren nu påskrivna.

– Det har varit konstruktiva förhandlingar med bolaget och Unionen har haft stort tålamod med oss. Under året som gått har vi lärt oss mycket om hur det funkar på svensk arbetsmarknad. Nu har vi tryggat försäkringar, bättre pension och högre lön som definitivt kommer att ge oss mer trygghet än förut. Många kollegor har hört av sig med glada reaktioner, säger ordföranden Agata Vikenroth.

Personalen på Cityjet kommer att få ett rejält lönelyft eftersom deras tidigare löner var satta enligt 2019 års lönenivåer, berättar Jonas Eriksson, centralombudsman på Unionen med ansvar för flygbranschen.

– Den stora knäckfrågan under förhandlingen var ersättningen under utlandsvistelser, men även där lyckades vi få till en förbättring. I gengäld har arbetsgivaren fått rätt att schemalägga personalen en timma tidigare på morgonen. Jag är väldigt nöjd med avtalet, säger han.

10 av 12 bolag har kollektivavtal

Enligt Unionen har det blivit något mer ordning och reda inom flyget på senare år. Oseriösa underleverantörer, baserade utanför Sverige, dumpade tidigare villkoren men har nu dragit sig tillbaka.
I dagsläget har 10 av 12 flygbolag som är baserade i Sverige kollektivavtal, de som saknar är Lufthansaägda Eurowings och Braathen Crew. Av Unionens sammanlagt 1 200 kabinanställda medlemmar omfattas cirka 1 100 av avtal.

Efter pandemin, då många valde att lämna flygbranschen för gott, har många bolag fått svårt att hitta personal i Sverige. Att skaffa kollektivavtal är ett sätt att bli en mer attraktiv arbetsgivare men Unionen understryker att lönerna fortfarande är alldeles för låga.

– Idag är det lätt att få jobb som kabinanställd, alla bolag skriker efter folk. Samtidigt har lönerna pressats ner och många svenska arbetssökande tycker att villkoren helt enkelt är för dåliga. Det innebär att bolagen måste rekrytera i Sydeuropa, säger Jonas Eriksson.

Cityjet: ”Ökar vår attraktionskraft”

Cityjets HR-chef, Konstantinos Bitsiaras, konstaterar att det nya kollektivavtalet är ett sätt skapa en god arbetsmiljö och bra villkor genom att följa den svenska modellen. Han tror – precis som Unionen – att avtalet kommer underlätta rekrytering av personal.

– Genom att erbjuda tydliga, rättvisa och konkurrenskraftiga anställningsvillkor ökar vi vår attraktionskraft som arbetsgivare inom den svenska flygindustrin. Dessutom skapar ett kollektivavtal stabilitet och förutsägbarhet som är avgörande för att upprätthålla en hög kvalitet på vår service, säger han.

Cityjet

Det irländska flygbolaget Cityjet har varit verksamt i Sverige i många år, främst som underleverantör åt SAS. Våren 2020 begärdes de svenska och finska dotterbolagen i konkurs som en följd av pandemin och numera sköts flygtrafiken i Norden av det danska bolaget Cityjet AS. För ett drygt år sedan bildade de kabinanställda vid Arlanda en Unionenklubb. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.