Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
För ett år sedan väckte Unionenklubben på Cityjet frågan om ett kollektivavtal och efter långa förhandlingar är pappren nu påskrivna.
– Det har varit konstruktiva förhandlingar med bolaget och Unionen har haft stort tålamod med oss. Under året som gått har vi lärt oss mycket om hur det funkar på svensk arbetsmarknad. Nu har vi tryggat försäkringar, bättre pension och högre lön som definitivt kommer att ge oss mer trygghet än förut. Många kollegor har hört av sig med glada reaktioner, säger ordföranden Agata Vikenroth.
Personalen på Cityjet kommer att få ett rejält lönelyft eftersom deras tidigare löner var satta enligt 2019 års lönenivåer, berättar Jonas Eriksson, centralombudsman på Unionen med ansvar för flygbranschen.
– Den stora knäckfrågan under förhandlingen var ersättningen under utlandsvistelser, men även där lyckades vi få till en förbättring. I gengäld har arbetsgivaren fått rätt att schemalägga personalen en timma tidigare på morgonen. Jag är väldigt nöjd med avtalet, säger han.
Enligt Unionen har det blivit något mer ordning och reda inom flyget på senare år. Oseriösa underleverantörer, baserade utanför Sverige, dumpade tidigare villkoren men har nu dragit sig tillbaka.
I dagsläget har 10 av 12 flygbolag som är baserade i Sverige kollektivavtal, de som saknar är Lufthansaägda Eurowings och Braathen Crew. Av Unionens sammanlagt 1 200 kabinanställda medlemmar omfattas cirka 1 100 av avtal.
Efter pandemin, då många valde att lämna flygbranschen för gott, har många bolag fått svårt att hitta personal i Sverige. Att skaffa kollektivavtal är ett sätt att bli en mer attraktiv arbetsgivare men Unionen understryker att lönerna fortfarande är alldeles för låga.
– Idag är det lätt att få jobb som kabinanställd, alla bolag skriker efter folk. Samtidigt har lönerna pressats ner och många svenska arbetssökande tycker att villkoren helt enkelt är för dåliga. Det innebär att bolagen måste rekrytera i Sydeuropa, säger Jonas Eriksson.
Cityjets HR-chef, Konstantinos Bitsiaras, konstaterar att det nya kollektivavtalet är ett sätt skapa en god arbetsmiljö och bra villkor genom att följa den svenska modellen. Han tror – precis som Unionen – att avtalet kommer underlätta rekrytering av personal.
– Genom att erbjuda tydliga, rättvisa och konkurrenskraftiga anställningsvillkor ökar vi vår attraktionskraft som arbetsgivare inom den svenska flygindustrin. Dessutom skapar ett kollektivavtal stabilitet och förutsägbarhet som är avgörande för att upprätthålla en hög kvalitet på vår service, säger han.
Det irländska flygbolaget Cityjet har varit verksamt i Sverige i många år, främst som underleverantör åt SAS. Våren 2020 begärdes de svenska och finska dotterbolagen i konkurs som en följd av pandemin och numera sköts flygtrafiken i Norden av det danska bolaget Cityjet AS. För ett drygt år sedan bildade de kabinanställda vid Arlanda en Unionenklubb.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
