Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotifyklubben om jobbhotet: ”Vi vet inte vad som händer”

Anställda på Spotify har inte fått någon samlad information om företagets planer på att flytta nattjobb utomlands. Det säger Unionens vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
– Kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.
Noa Kristiansson Publicerad
Spotifys entré och vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
Anställda på Spotify i mörker om nattjobbens framtid. Facket menar att Spotify inte informerat om någon flytt av nattarbete utomlands. Foto: Janerik Henriksson/TT/Privat.

Spotify har ansökt om undantag från arbetstidslagens regler om nattarbete och förlorat i förvaltningsrätten, vilket Kollega tidigare har berättat. Under förra veckan rapporterade Breakit att Spotify överklagar fallet till kammarrätten och planerar att flytta nattjobben utomlands.

Men de anställda på Spotify har inte fått någon samlad eller tydlig information om vad som händer. Det säger Caesar Ralf Franz Hoppen, som är vice ordförande i Unionens fackklubb hos streamingjätten.

– Det är förkastligt att Spotify, eller något annat företag, kommer med sådana hot. Men vi vet inte om de kommer göra det. Om det är hörsägen, om folk ens förstår vad de säger.

Så det har inte varit någon tydlig kommunikation med de anställda?

– Nej. De har inte sagt någonting officiellt. Man hör dem säga ”vi måste flytta jobb, vi måste göra olika saker”. Men kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.

Hur har dina kollegor reagerat på det här?

– Folk är såklart inte glada. Fler och fler blir arga. Det gäller också massuppsägningarna [i vintras, reds. anm.]. Många beslut verkar vara fattade emot de anställda.

Arbetsmiljöverket: Nattjobb bryter mot lagen

Eftersom nattarbete som regel är förbjudet på företag utan kollektivavtal i Sverige och Spotifys överklagande fortfarande inte har godkänts så bryter företaget mot lagen om de fortsätter med nattarbete. Senast i början av februari betonade Arbetsmiljöverket detta i ett mejl till Spotify.

Caesar Ralf Franz Hoppen säger att han inte har full överblick över företagets olika delar och därför inte kan säga säkert huruvida nattarbete pågår just nu. Däremot säger han att inga officiella ändringar av Spotifys rutiner kring schemaläggning, nattarbete eller beredskap har kommunicerats till de anställda.

– Jag vet att de försöker göra något i stil med ”följ solen”, att system och supportsamtal ska upprätthållas av team i andra länder. Men det har inte varit något offentligt. Så vitt jag förstått har det inte riktigt blivit verklighet, det är bara hörsägen. Det är en oreda, ärligt talat. Det har alltid varit det.

Nattarbete behövs – men hur kommer det se ut?

Samtidigt slår han fast att nattarbete behövs på Spotify.

– Alla techföretag behöver det för att hålla igång sina tjänster dygnet runt. Frågan är: hur kommer det se ut? Vi representerar de som jobbar i Sverige, men vi oroar oss för alla. Det kan bli så att Sverige får en bra deal, men vad händer i Tyskland, Nederländerna eller USA? Hur blir det för dem?

Han upprepar också det krav som både klubben och Unionens ordförande Peter Hellberg har kommit med: att Spotify löser situationen genom att teckna kollektivavtal.

–  Jag tycker det är väldigt olyckligt att de alltid hotar med saker som att flytta jobben utomlands i stället för att anpassa sig till normerna på svensk arbetsmarknad. Vi skulle kunna reglera allt detta om vi hade kollektivavtal, men istället används desinformation och hot.

Julia Levander, presstalesperson på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega:

”De roller som berörs [av förändringar kring nattarbetet, reds. anm.] har varit involverade under hela processen och vi har kontinuerligt informerat relevanta parter när det funnits information att dela.”

Kollega har inte fått svar på om fackklubben räknas som en sådan relevant part. 

Frågor om huruvida jobb faktiskt har börjat flyttas och om nattarbete pågår i Sverige just nu besvaras med det standardmejl som gått ut till flera andra medier. Där konstateras enbart att Spotify ”planerar att flytta delar av vår beredskap till andra länder”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten