Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotifyklubben om jobbhotet: ”Vi vet inte vad som händer”

Anställda på Spotify har inte fått någon samlad information om företagets planer på att flytta nattjobb utomlands. Det säger Unionens vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
– Kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.
Noa Söderberg Publicerad
Spotifys entré och vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
Anställda på Spotify i mörker om nattjobbens framtid. Facket menar att Spotify inte informerat om någon flytt av nattarbete utomlands. Foto: Janerik Henriksson/TT/Privat.

Spotify har ansökt om undantag från arbetstidslagens regler om nattarbete och förlorat i förvaltningsrätten, vilket Kollega tidigare har berättat. Under förra veckan rapporterade Breakit att Spotify överklagar fallet till kammarrätten och planerar att flytta nattjobben utomlands.

Men de anställda på Spotify har inte fått någon samlad eller tydlig information om vad som händer. Det säger Caesar Ralf Franz Hoppen, som är vice ordförande i Unionens fackklubb hos streamingjätten.

– Det är förkastligt att Spotify, eller något annat företag, kommer med sådana hot. Men vi vet inte om de kommer göra det. Om det är hörsägen, om folk ens förstår vad de säger.

Så det har inte varit någon tydlig kommunikation med de anställda?

– Nej. De har inte sagt någonting officiellt. Man hör dem säga ”vi måste flytta jobb, vi måste göra olika saker”. Men kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.

Hur har dina kollegor reagerat på det här?

– Folk är såklart inte glada. Fler och fler blir arga. Det gäller också massuppsägningarna [i vintras, reds. anm.]. Många beslut verkar vara fattade emot de anställda.

Arbetsmiljöverket: Nattjobb bryter mot lagen

Eftersom nattarbete som regel är förbjudet på företag utan kollektivavtal i Sverige och Spotifys överklagande fortfarande inte har godkänts så bryter företaget mot lagen om de fortsätter med nattarbete. Senast i början av februari betonade Arbetsmiljöverket detta i ett mejl till Spotify.

Caesar Ralf Franz Hoppen säger att han inte har full överblick över företagets olika delar och därför inte kan säga säkert huruvida nattarbete pågår just nu. Däremot säger han att inga officiella ändringar av Spotifys rutiner kring schemaläggning, nattarbete eller beredskap har kommunicerats till de anställda.

– Jag vet att de försöker göra något i stil med ”följ solen”, att system och supportsamtal ska upprätthållas av team i andra länder. Men det har inte varit något offentligt. Så vitt jag förstått har det inte riktigt blivit verklighet, det är bara hörsägen. Det är en oreda, ärligt talat. Det har alltid varit det.

Nattarbete behövs – men hur kommer det se ut?

Samtidigt slår han fast att nattarbete behövs på Spotify.

– Alla techföretag behöver det för att hålla igång sina tjänster dygnet runt. Frågan är: hur kommer det se ut? Vi representerar de som jobbar i Sverige, men vi oroar oss för alla. Det kan bli så att Sverige får en bra deal, men vad händer i Tyskland, Nederländerna eller USA? Hur blir det för dem?

Han upprepar också det krav som både klubben och Unionens ordförande Peter Hellberg har kommit med: att Spotify löser situationen genom att teckna kollektivavtal.

–  Jag tycker det är väldigt olyckligt att de alltid hotar med saker som att flytta jobben utomlands i stället för att anpassa sig till normerna på svensk arbetsmarknad. Vi skulle kunna reglera allt detta om vi hade kollektivavtal, men istället används desinformation och hot.

Julia Levander, presstalesperson på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega:

”De roller som berörs [av förändringar kring nattarbetet, reds. anm.] har varit involverade under hela processen och vi har kontinuerligt informerat relevanta parter när det funnits information att dela.”

Kollega har inte fått svar på om fackklubben räknas som en sådan relevant part. 

Frågor om huruvida jobb faktiskt har börjat flyttas och om nattarbete pågår i Sverige just nu besvaras med det standardmejl som gått ut till flera andra medier. Där konstateras enbart att Spotify ”planerar att flytta delar av vår beredskap till andra länder”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."