Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Spotifyklubben om jobbhotet: ”Vi vet inte vad som händer”

Anställda på Spotify har inte fått någon samlad information om företagets planer på att flytta nattjobb utomlands. Det säger Unionens vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
– Kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.
Noa Söderberg Publicerad
Spotifys entré och vice klubbordförande Caesar Ralf Franz Hoppen.
Anställda på Spotify i mörker om nattjobbens framtid. Facket menar att Spotify inte informerat om någon flytt av nattarbete utomlands. Foto: Janerik Henriksson/TT/Privat.

Spotify har ansökt om undantag från arbetstidslagens regler om nattarbete och förlorat i förvaltningsrätten, vilket Kollega tidigare har berättat. Under förra veckan rapporterade Breakit att Spotify överklagar fallet till kammarrätten och planerar att flytta nattjobben utomlands.

Men de anställda på Spotify har inte fått någon samlad eller tydlig information om vad som händer. Det säger Caesar Ralf Franz Hoppen, som är vice ordförande i Unionens fackklubb hos streamingjätten.

– Det är förkastligt att Spotify, eller något annat företag, kommer med sådana hot. Men vi vet inte om de kommer göra det. Om det är hörsägen, om folk ens förstår vad de säger.

Så det har inte varit någon tydlig kommunikation med de anställda?

– Nej. De har inte sagt någonting officiellt. Man hör dem säga ”vi måste flytta jobb, vi måste göra olika saker”. Men kommer det faktiskt ske? Vi vet inte.

Hur har dina kollegor reagerat på det här?

– Folk är såklart inte glada. Fler och fler blir arga. Det gäller också massuppsägningarna [i vintras, reds. anm.]. Många beslut verkar vara fattade emot de anställda.

Arbetsmiljöverket: Nattjobb bryter mot lagen

Eftersom nattarbete som regel är förbjudet på företag utan kollektivavtal i Sverige och Spotifys överklagande fortfarande inte har godkänts så bryter företaget mot lagen om de fortsätter med nattarbete. Senast i början av februari betonade Arbetsmiljöverket detta i ett mejl till Spotify.

Caesar Ralf Franz Hoppen säger att han inte har full överblick över företagets olika delar och därför inte kan säga säkert huruvida nattarbete pågår just nu. Däremot säger han att inga officiella ändringar av Spotifys rutiner kring schemaläggning, nattarbete eller beredskap har kommunicerats till de anställda.

– Jag vet att de försöker göra något i stil med ”följ solen”, att system och supportsamtal ska upprätthållas av team i andra länder. Men det har inte varit något offentligt. Så vitt jag förstått har det inte riktigt blivit verklighet, det är bara hörsägen. Det är en oreda, ärligt talat. Det har alltid varit det.

Nattarbete behövs – men hur kommer det se ut?

Samtidigt slår han fast att nattarbete behövs på Spotify.

– Alla techföretag behöver det för att hålla igång sina tjänster dygnet runt. Frågan är: hur kommer det se ut? Vi representerar de som jobbar i Sverige, men vi oroar oss för alla. Det kan bli så att Sverige får en bra deal, men vad händer i Tyskland, Nederländerna eller USA? Hur blir det för dem?

Han upprepar också det krav som både klubben och Unionens ordförande Peter Hellberg har kommit med: att Spotify löser situationen genom att teckna kollektivavtal.

–  Jag tycker det är väldigt olyckligt att de alltid hotar med saker som att flytta jobben utomlands i stället för att anpassa sig till normerna på svensk arbetsmarknad. Vi skulle kunna reglera allt detta om vi hade kollektivavtal, men istället används desinformation och hot.

Julia Levander, presstalesperson på Spotify, skriver i ett mejl till Kollega:

”De roller som berörs [av förändringar kring nattarbetet, reds. anm.] har varit involverade under hela processen och vi har kontinuerligt informerat relevanta parter när det funnits information att dela.”

Kollega har inte fått svar på om fackklubben räknas som en sådan relevant part. 

Frågor om huruvida jobb faktiskt har börjat flyttas och om nattarbete pågår i Sverige just nu besvaras med det standardmejl som gått ut till flera andra medier. Där konstateras enbart att Spotify ”planerar att flytta delar av vår beredskap till andra länder”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.