Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dömdes för upplopp – förlorade jobbet

När mannen dömdes till fängelse efter Påskupploppet i Örebro valde företaget att säga upp honom. Unionen anser att brottet saknar betydelse för bolagets verksamhet och har nu stämt arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Blåljus på en polisbil i mörker.
Medarbetaren dömdes för delaktighet i Påskupploppen 2022 och sades upp från sitt jobb. Unionen stämmer arbetsgivaren i Arbetsdomstolen. Foto: Johan Nilsson/TT.

Sommaren 2023 dömde Göta hovrätt en Unionenmedlem till fängelse i två år och tre månader för grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med de så kallade ”Påskupploppen” i Örebro 2022. Kort efter hovrättens dom valde mannens arbetsgivare att säga upp honom från hans tillsvidareanställning.

Unionen anser att uppsägningen ska ogiltigförklaras eftersom det brott som 27-åringen dömts för saknar samband med anställningen och arbetsgivarens verksamhet. Vidare menar förbundet att frånvaron på grund av fängelsestraffet inte är av den omfattningen att det utgör skäl för uppsägning. Unionen har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen och kräver 135 000 kronor i skadestånd för brott mot las, lagen om anställningsskydd.

Är det rimligt att behålla sin anställning när man dömts till ett fängelsestraff på över två år?

Det här är en medlem som har skött sitt arbete utan anmärkningar. Eftersom brottet inte har någon koppling till arbetet eller arbetsplatsen ska det inte påverka anställningen, säger Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen, som företräder 27-åringen.

En fängelsevistelse utgör inte olovlig frånvaro, enligt gällande rättspraxis. Hur länge man kan vara borta utan att bli av med jobbet beror bland annat på arbetsgivarens möjlighet att täcka upp med annan personal, förtydligar Elin Lemel.

Arbetsdomstolen har i ett tidigare mål där arbetstagaren dömts till 2 år och 8 månaders fängelse gjort bedömningen att frånvaron inte var av den omfattningen att det fanns laga grund för uppsägning. I det här fallet rör det sig om en arbetstagare som har dömts till ett kortare fängelsestraff än så, säger hon.

Möjlighet till fotboja

Idag avtjänar Unionenmedlemmen sitt straff på en öppen anstalt och har, enligt Kriminalvården, skött sig under sin tid som intagen. Myndigheten har gett besked om att 27-åringen, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff, har möjlighet till utökad frigång med fotboja under förutsättning att han har en anställning. I stämningsansökan till Arbetsdomstolen påpekar Unionen att mannen därmed skulle kunna stå till arbetsgivarens förfogande redan då.

Unionen väljer att försvara en medlem som dömts till fängelse, vad har ni för svar till dem som reagerar på det?

Brottet är han redan dömd för och han avtjänar sitt straff. Det vi gör är att försvara hans lagstadgade anställningsskydd. Vi är av uppfattningen att det saknas sakliga skäl för uppsägningen och att medlemmen ska kunna gå tillbaka till arbetet när han avtjänat sitt straff, säger Elin Lemel.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar utan att få svar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

 ”Ovanligt med förlikning på så hög nivå”

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.