Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Svenska Curlingförbundet bildades 1916, men då hade sporten redan 70 år på nacken. Från norr till söder finns ett helt gäng klubbar för den som är sugen på att utöva den idrott som, enligt generalsekreteraren Sara Carlsson, har ”allt”.
– Det är mycket gemenskap, spel över generationsgränser, lagom med motion för den som är ovan och hård träning för den som vill satsa. Du kan lägga dig helt på den nivå som passar dig, säger hon.
Och vill man bli bra så finns det många förebilder i landet. På herrsidan har lag Edin kammat hem flertalet medaljer, på damsidan känner de flesta till lag Norberg och Hasselborg. Klubbarna har också lite draghjälp av de svenska framgångarna.
– Vi märker att intresset ökar efter till exempel en olympiad. Det är roligt eftersom vi haft det kämpigt de senaste åren, framför allt under pandemin, säger Sara Carlsson.
I en curlingmatch är inget slag det andra likt och förutsättningarna förändras ständigt. Att tänka taktik och fler steg framåt är därför ett måste, egenskaper som är bra att öva på om du vill klättra i seriesystemet.
– Du behöver kunna kommunicera. I ett lag är man fyra personer och den som spelar stenen har ansvar för den i några sekunder, sedan tar nästa över. Det är hög precision så det gäller att hålla nerverna i styr.
För den som vill testa på sporten finns flera varianter att välja mellan: Figurspel för singelspelare, den mest traditionella med fyra spelare, mixade lag eller stickcurling, där du i stället för att glida fram på knä, använder en pinne för att fösa fram stenen.
– Träningen går att anpassa helt efter hur din kropp mår. Vill du ha mycket träning kan du lära dig att sopa hårt, om du vill undvika belastning så tar du det lugnare. Du kan komma ensam eller som lag, det finns alltid någon att spela med. Och som motionärspelare behöver du inte tänka på material, bara klä dig för vinterväder.
- Jag leder mitt lag i curlingen och då handlar det mycket om att få de andra spelarna att prestera sitt bästa. Likadant är det egentligen på jobbet. Seden är det ett skönt sätt att koppla av.
Det är inte lika hetsigt tävlingsmoment som i andra sporter och du kan spela långt upp i åldern.
- I curling behöver man se enskilda personers behov och svårigheter för att kunna stötta på rätt sätt. På träningar försöker vi ge varandra feedback löpande. I lagspel gäller det även att känna sina medspelare och försöka ge dem rätt uppgift, om passar deras kapacitet. Jag spelar skip i vårt lag och då är det min primära uppgift att ha en tanke om strategi och kommunicera den inom laget så alla vet vad vi ska göra och vad det ska syfta till.
- Det är ett lagspel och i curling, liksom i chefsrollen, handlar det om att få ihop sitt team och dra åt samma håll.
I den här sporten måste man också fördela uppgifterna på ett strategiskt sätt, på samma sätt som i arbetslivet.
För mig är curling en komplett sport för den innehåller allt: taktik, känsla, strategi och träning.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden