Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sopa banan med kollegorna

Europamästerskapen i curling avgörs i skotska Aberdeen nu i dagarna. Läs om sporten som fick lag Edin och lag Wranå att sopa fram segrar. Och som passar för gammal som ung.
Lina Björk Publicerad
Curlingklot på en nyspolad is.
Curling sägs innehålla allt: åldersoberoende, gemenskap, individanpassad motion, taktik, strategi och känsla. Foto: Colourbox.

Svenska Curlingförbundet bildades 1916, men då hade sporten redan 70 år på nacken. Från norr till söder finns ett helt gäng klubbar för den som är sugen på att utöva den idrott som, enligt generalsekreteraren Sara Carlsson, har ”allt”.

Sara Carlsson
Sara Carlsson

– Det är mycket gemenskap, spel över generationsgränser, lagom med motion för den som är ovan och hård träning för den som vill satsa. Du kan lägga dig helt på den nivå som passar dig, säger hon.

Och vill man bli bra så finns det många förebilder i landet. På herrsidan har lag Edin kammat hem flertalet medaljer, på damsidan känner de flesta till lag Norberg och Hasselborg. Klubbarna har också lite draghjälp av de svenska framgångarna.

– Vi märker att intresset ökar efter till exempel en olympiad. Det är roligt eftersom vi haft det kämpigt de senaste åren, framför allt under pandemin, säger Sara Carlsson.

Kommunikation är ett måste

I en curlingmatch är inget slag det andra likt och förutsättningarna förändras ständigt. Att tänka taktik och fler steg framåt är därför ett måste, egenskaper som är bra att öva på om du vill klättra i seriesystemet.

– Du behöver kunna kommunicera. I ett lag är man fyra personer och den som spelar stenen har ansvar för den i några sekunder, sedan tar nästa över. Det är hög precision så det gäller att hålla nerverna i styr.

Många varianter

För den som vill testa på sporten finns flera varianter att välja mellan: Figurspel för singelspelare, den mest traditionella med fyra spelare, mixade lag eller stickcurling, där du i stället för att glida fram på knä, använder en pinne för att fösa fram stenen.

– Träningen går att anpassa helt efter hur din kropp mår. Vill du ha mycket träning kan du lära dig att sopa hårt, om du vill undvika belastning så tar du det lugnare. Du kan komma ensam eller som lag, det finns alltid någon att spela med. Och som motionärspelare behöver du inte tänka på material, bara klä dig för vinterväder.

Hur hjälper curling dig att bli en bättre chef?

Klas Holmesson, produktionschef i bergmaterialindustrin, Skanska.

Klas Holmesson

- Jag leder mitt lag i curlingen och då handlar det mycket om att få de andra spelarna att prestera sitt bästa. Likadant är det egentligen på jobbet. Seden är det ett skönt sätt att koppla av. 
Det är inte lika hetsigt tävlingsmoment som i andra sporter och du kan spela långt upp i åldern.

 

 

 

Karin Lindmark, enhetschef Örnäsets hälsocentral:

Karin Lindmark

- I curling behöver man se enskilda personers behov och svårigheter för att kunna stötta på rätt sätt. På träningar försöker vi ge varandra feedback löpande. I lagspel gäller det även att känna sina medspelare och försöka ge dem rätt uppgift, om passar deras kapacitet. Jag spelar skip i vårt lag och då är det min primära uppgift att ha en tanke om strategi och kommunicera den inom laget så alla vet vad vi ska göra och vad det ska syfta till.

 

 

Jan Österberg, försäljningschef Ahlsell: 

Jan Österberg

- Det är ett lagspel och i curling, liksom i chefsrollen, handlar det om att få ihop sitt team och dra åt samma håll. 

I den här sporten måste man också fördela uppgifterna på ett strategiskt sätt, på samma sätt som i arbetslivet. 
För mig är curling en komplett sport för den innehåller allt: taktik, känsla, strategi och träning.

Curling - Hur gör man?

  • Ett curlinglag består oftast av fyra spelare som kallas etta, tvåa, trea och fyra. En av dem, oftast fyran, kallas för skip och leder laget och bestämmer taktik.
  • Medan en dirigerar spelet, sopar två andra isen för att få stenen i rätt riktning. I varje omgång spelar man om åtta poäng.
  • En normalmatch går i åtta till tio omgångar och tar cirka två timmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.