Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Klarnas krav: Dra tillbaka AD-stämningen

Dra tillbaka stämningen i Arbetsdomstolen om brott mot mbl. Det kravet ställde Klarna på Unionen för att teckna kollektivavtal.
– Det blev en del av den slutgiltiga överenskommelsen, säger Unionens chefsjurist, Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad
Unionen böjde sig för Klarnas krav på att dra tillbaka förbundets stämning i Arbetsdomstolen. Därmed kommer frågan om vad som gäller vid arbetsbrist hos företag utan kollektivavtal inte att prövas i domstol. Foto: Ola Rennstam.

När strejken på Klarna började närma sig – och flera fackförbund varslade om sympatiåtgärder – meddelade betaltjänstbolaget att man återigen var villiga att sätta sig vid förhandlingsbordet tillsammans med facken och medlarna. Ett par timmar senare – sent i fredagskväll – hade parterna kommit överens. Överenskommelsen innebar att Klarna kommer att gå med i BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, från och med årsskiftet och därmed omfattas av kollektivavtal.

Enligt uppgifter till Kollega ställde Klarna dock ett specifikt krav för att acceptera överenskommelsen: Unionen skulle dra tillbaka sin stämning mot bolaget i Arbetsdomstolen. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, bekräftar kravet.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det var en del av Klarnas kravbild i diskussionerna och blev en del av den slutgiltiga överenskommelsen. Det är inte så förvånande att Klarna väckte frågan. Om man har en domstolsprocess som pågår, och en förhandling med samma motpart i en närliggande fråga, är det ganska vanligt med villkor om att lösa alla tvistefrågor. När vi uppnådde det vi ville, nämligen att få kollektivavtal, tyckte vi det var rimligt att avstå från att fortsätta processen i AD, säger hon.

Krävde skadestånd på 1,3 miljoner

Som Kollega rapporterat om handlar tvisten i Arbetsdomstolen om huruvida Klarna brutit mot medbestämmandelagen eller inte i samband med en arbetsbristsituation våren 2022. Unionen ansåg att Klarna brutit mot mbl och krävde ett skadestånd på 1,3 miljoner kronor. Domen i AD skulle få stor principiell betydelse genom att klargöra vilka skyldigheter en arbetsgivare utan kollektivavtal har vid en arbetsbristsituation.

Huvudförhandlingen skulle inledas tisdagen den 7 november, alltså samma dag som strejken skulle bryta ut på Klarna. Men på parternas begäran ställdes huvudförhandlingen in.

På svensk arbetsmarknad finns regler och praxis att inte använda en domstolstvist som påtryckningsmedel under en pågående en konflikt. Malin Wulkan understryker att Unionen inte gjort det men konstaterar att de båda processerna har gemensamma nämnare.

– Konflikten är en fråga och hur Klarna hanterat arbetsbristen är en annan. Men syftet med att få kollektivavtal är att få kollektiva rättigheter. Jag kan konstatera att de är närliggande frågor, säger hon.

Unionen har hela tiden påpekat att det varit viktigt att få den här frågan prövad i domstol. Hur ser du på att det inte blir så nu?

– Det hade så klart varit jätteintressant att få svar från domstolen. Men även om det inte blir prövat just nu hindrar det inte att det kan prövas i framtiden i ett annat ärende. Det viktiga är att få till ett kollektivavtal på Klarna och att få en lösning så man säkerställer inflytande vid kollektiva uppsägningar.

Malin Wulkan tror att arbetsgivare kommer akta sig för att följa Klarnas exempel vid arbetsbristsituationer.

– Jag tror att Unionens hållning har blivit känd. Nu vet fler arbetsgivare och advokater som ger råd vilken hållning Unionen har och det kommer förmodligen att påverka deras råd i liknande ärenden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.