När strejken på Klarna började närma sig – och flera fackförbund varslade om sympatiåtgärder – meddelade betaltjänstbolaget att man återigen var villiga att sätta sig vid förhandlingsbordet tillsammans med facken och medlarna. Ett par timmar senare – sent i fredagskväll – hade parterna kommit överens. Överenskommelsen innebar att Klarna kommer att gå med i BAO, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, från och med årsskiftet och därmed omfattas av kollektivavtal.

Enligt uppgifter till Kollega ställde Klarna dock ett specifikt krav för att acceptera överenskommelsen: Unionen skulle dra tillbaka sin stämning mot bolaget i Arbetsdomstolen. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, bekräftar kravet.

– Det var en del av Klarnas kravbild i diskussionerna och blev en del av den slutgiltiga överenskommelsen. Det är inte så förvånande att Klarna väckte frågan. Om man har en domstolsprocess som pågår, och en förhandling med samma motpart i en närliggande fråga, är det ganska vanligt med villkor om att lösa alla tvistefrågor. När vi uppnådde det vi ville, nämligen att få kollektivavtal, tyckte vi det var rimligt att avstå från att fortsätta processen i AD, säger hon.

Krävde skadestånd på 1,3 miljoner

Som Kollega rapporterat om handlar tvisten i Arbetsdomstolen om huruvida Klarna brutit mot medbestämmandelagen eller inte i samband med en arbetsbristsituation våren 2022. Unionen ansåg att Klarna brutit mot mbl och krävde ett skadestånd på 1,3 miljoner kronor. Domen i AD skulle få stor principiell betydelse genom att klargöra vilka skyldigheter en arbetsgivare utan kollektivavtal har vid en arbetsbristsituation.

Huvudförhandlingen skulle inledas tisdagen den 7 november, alltså samma dag som strejken skulle bryta ut på Klarna. Men på parternas begäran ställdes huvudförhandlingen in.

På svensk arbetsmarknad finns regler och praxis att inte använda en domstolstvist som påtryckningsmedel under en pågående en konflikt. Malin Wulkan understryker att Unionen inte gjort det men konstaterar att de båda processerna har gemensamma nämnare.

– Konflikten är en fråga och hur Klarna hanterat arbetsbristen är en annan. Men syftet med att få kollektivavtal är att få kollektiva rättigheter. Jag kan konstatera att de är närliggande frågor, säger hon.

Unionen har hela tiden påpekat att det varit viktigt att få den här frågan prövad i domstol. Hur ser du på att det inte blir så nu?

– Det hade så klart varit jätteintressant att få svar från domstolen. Men även om det inte blir prövat just nu hindrar det inte att det kan prövas i framtiden i ett annat ärende. Det viktiga är att få till ett kollektivavtal på Klarna och att få en lösning så man säkerställer inflytande vid kollektiva uppsägningar.

Malin Wulkan tror att arbetsgivare kommer akta sig för att följa Klarnas exempel vid arbetsbristsituationer.

– Jag tror att Unionens hållning har blivit känd. Nu vet fler arbetsgivare och advokater som ger råd vilken hållning Unionen har och det kommer förmodligen att påverka deras råd i liknande ärenden.