Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Sluta beskriv kvinnor som hormonstyrda

Kunskap är bra, men att utbilda arbetsplatser om klimakteriet befäster bara fördomar om kvinnor som hormonstyrda, skriver Carita Sturesson.
Publicerad
Till höger Carita Sturesson, till vänster en livmoder
Utbildas arbetsplatser kring hur klimakteriet styr kvinnor bör man även ge information kring hur testosteron påverkar män. Sluta beskriv kvinnor som hormonstyrda, skriver Carita Sturesson. Foto: TT/Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Jag sitter och läser reportaget om klimakteriet och arbetsplatsen som utbildar alla i klimakteriet och blir, tro det eller ej, arg.

Vi kvinnor har genom historien klassats som mindre vetande och oberäkneliga och där kvinnors mens, livmoder och senare hormoner lyfts som orsak. Vem har inte hört hur labila kvinnor är när vi har mens och har vi inte mens är vi labila för vi har PMS. Dessutom är kvinnor ”dimmiga” och trögtänkta när vi är gravida och ammar, vi kan inte kan kontrollera våra känslor under klimakteriet och även då är vi trögtänkta. Enkelt sammanfattat; kvinnor är hormonstyrda och därför oberäkneliga, labila och trögtänkta. Såklart inte sant, men ändå något som vi  alltid fått höra.

Kvinnor har genom historien klassats som mindre vetande

Kvinnorörelsen har arbetat hårt för jämställdhet och för att ta bort stämpeln att kvinnor är oberäkneliga och hormonstyrda. När en arbetsplats utbildas i att kvinnor är just hormonstyrda är det att backa bandet.

Klimakteriet är en period alla kvinnor genomgår och eftersom kvinnors symtom och sjukdomar har prioriterats ner genom historien när det gäller forskning har vi heller inte så bra behandlingsmetoder. Detta gäller flera områden, inte bara klimakteriet.

Det är dessutom väldigt ojämlikt i landet vilken hjälp och behandling du kan få av vården då kunskaperna varierar och nationella riktlinjer är sällsynta. Tyvärr är det inte helt ovanligt att kvinnor, när de söker vård, får en klapp på axeln och medskicket att allt är normalt, det är bara att gilla läget. Detta är såklart ett stort problem och något som verkligen behöver belysas. Bra är dock att vi kvinnor själva skaffar oss kunskaper och detta ställer ökade krav på hälso- och sjukvården. 

Men att arbetsgivaren ska utbilda alla på arbetsplatsen om kvinnors hormonella besvär är definitivt inte rätt väg att gå. Då borde vi också utbilda i hur testosteronet påverkar män till att vara mer våldsbenägna och sexuellt drivna. Undrar hur reaktionerna skulle bli då?

Testosteronet påverkar män till att vara mer våldsbenägna

Det finns exempel på arbetsplatser som erbjudit kvinnor och chefer utbildning i klimakteriet och erbjuder stödsamtal. Detta är väldigt bra, men är det verkligen rätt väg att gå att erbjuda hela arbetsplatser utbildning i just klimakteriet. Jag tror resurserna kan användas bättre.

/Carita Sturesson

Artikeln är uppdaterad

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Sveriges största tillväxthot är bristen på chefer

Sverige står inför ett växande ledarskapsgap. Problemet är inte brist på ambition, utan att chefsrollen blivit strukturellt ohållbar, skriver Caroline Thunved och Malin Wranding.
Caroline Thunved Publicerad 18 augusti 2026, kl 09:15
Färre vill bli chefer
I framtiden kommer det att saknas chefer på Sveriges arbetsplatser. Foto: Colourbox
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Inom de kommande tio åren väntas över 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt ökar svårigheterna att rekrytera och behålla nya ledare. Det är inte bara en HR-fråga, utan en fråga om svensk konkurrenskraft, tillväxt och omställningsförmåga.

Caroline Thunved

I dagens kunskapsintensiva ekonomi är ledarskap inte ett mjukt värde. Det är en avgörande produktionsfaktor. När ledarskapet brister påverkas företags förmåga att växa, hantera förändring, driva innovation och behålla kompetens. Det handlar inte om att människor saknar vilja att leda. Tvärtom visar data från bland annat SCB, Ledarna och Sveriges Ingenjörer att intresset för ledarskap finns. Problemet är att förutsättningarna inte längre håller.

Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat. De ska samtidigt leda i ständig omställning, hantera AI, bygga resilienta organisationer, säkerställa krav inom cyber- och informationssäkerhet och skapa kultur, engagemang och psykologisk trygghet. Det är ett generalistuppdrag med betydligt högre krav än tidigare.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende

Samtidigt har organisationernas sätt att stötta ledarskap inte utvecklats i samma takt. Förväntningarna från yngre generationer har dessutom förändrats. Transparens, dialog, kultur och värderingsstyrt ledarskap ses idag som självklarheter. Det ökar ytterligare trycket på en redan komplex roll.

Malin Wranding

Konsekvenserna börjar bli tydliga. Fler organisationer vittnar om svårigheter att rekrytera och behålla chefer. Samtidigt visar forskning att ett teams engagemang påverkas direkt av närmaste chef. När ledarskapet brister påverkar det inte bara individen, utan hela organisationens prestation och långsiktiga konkurrenskraft.

Trots detta behandlas ledarskap fortfarande ofta som något som kan lösas genom punktinsatser. Kurser, föreläsningar och inspirationsdagar fortsätter att dominera kompetensutvecklingen, trots att forskning länge visat att endast en liten del omsätts i faktisk beteendeförändring.

Det räcker inte.

Ledarskap handlar inte främst om kunskap, utan om beteende. Och beteende utvecklas inte i klassrum, utan i vardagen. I möten, beslut, återkoppling och situationer som uppstår mellan människor varje dag. Precis som inom elitidrott utvecklas prestation genom kontinuerlig träning, inte genom enstaka insatser.

Om vi menar allvar med att fler ska vilja ta chefsroller behöver vi börja där.

Tre förändringar är särskilt avgörande:

För det första: gör uppdraget rimligt.
Många chefer har idag ett ansvarsspann och en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.

För det andra: bygg strukturer för kontinuerlig utveckling.
Ledarskap måste tränas löpande i vardagen, inte enbart genom tillfälliga utbildningsinsatser. Organisationer behöver skapa utrymme för reflektion, feedback och praktisk tillämpning.

För det tredje: ta ledarskap på organisatoriskt allvar.
Ledarskap är inte en individuell fråga, det är en strategisk kapacitetsfråga. Hur väl chefer lyckas påverka organisationers resultat, kultur och långsiktiga hållbarhet.

Ta ledarskap på organisatoriskt allvar

Om vi inte adresserar detta riskerar bristen på hållbart ledarskap att bli en av de största flaskhalsarna för svensk tillväxt och konkurrenskraft de kommande åren.

Vi behöver sluta fråga varför människor inte vill bli chefer och börja fråga vad det är med chefsrollen som gör att allt fler tvekar.

/Caroline Thunved
Tidigare vd och generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, driver i dag konsultbolag.

Malin Wranding
Ledarskaps- och organisationskonsult, driver i dag konsultbolag.