Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Övervakades med gps – får skadestånd

Ett it-företag övervakade sina anställda i realtid. Unionen stämde företaget och nu har parterna kommit överens. De anställda får skadestånd och slipper övervakning.
Publicerad
En mobiltelefon med GPS följer en person i realtid.
Under jobbresorna övervakades de anställda i realtid med hjälp av en gps-tjänst som samlade in data om medarbetarna. Unionen stämde företaget. Foto: Colourbox.

De anställda på it-företaget är eller var fältservicetekniker för företaget och var ofta ute hos kunder. Under jobbresorna övervakades de i realtid med hjälp av en gps-tjänst, Enroute, som samlade in data om medarbetarnas namn, var de befann sig, när de påbörjade sina resor, beräknad ankomsttid samt arbetsordernummer.

Den här informationen kunde sedan delas med en tredje part, det vill säga bolagets kunder.

Redan när gps-tjänsten infördes på arbetsplatsen flaggade Unionen, under mbl-förhandlingar, för att insamlingen av medlemmarnas personuppgifter kunde bryta mot dataskyddsförordningen.

– Vi påtalade flera brister. Några av dem löstes under förhandlingsstadiet, exempelvis bristen på information. Andra brister kunde man inte lösa under förhandlingarna, exempelvis lagligheten i den här typen av personuppgiftsbehandling. Övervakningen som personuppgiftsbehandlingen innebar var så pass närgående att den inte var acceptabel, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Unionen stämde företaget

Unionen stämde därför företaget i Arbetsdomstolen, AD. Förbundet krävde 40 000 kronor i skadestånd till var och en av de 15 medlemmar som övervakats. Dessutom ville Unionen ha klargöranden från EU-domstolen innan AD fattade beslut.

– Vi ansåg att EU-domstolen behövde komma med avgöranden både vad gäller lagligheten och skadeståndsfrågan. Om AD skulle komma fram till att arbetsgivaren saknade laglig grund för personuppgiftsbehandlingen, vad skulle det i så fall kosta arbetsgivaren i skadestånd? Det finns ingen skadeståndspraxis vad gäller brott mot dataskyddsförordningen i Sverige.

Något avgörande blev det dock aldrig. Unionen och företaget träffade en förlikning innan målet nådde huvudförhandling. Förlikningen innebar skadestånd till medlemmarna och att övervakningen inte får återupptas. Rättsläget är fortsatt oklart.

– Det är klart att det hade varit bra att få svar på de här frågorna, men när vi företräder individer gentemot arbetsgivare är utgångspunkten alltid det som är bäst för dem. I det här fallet blev det en förlikning som vi är väldigt nöjda med och som medlemmarna är väldigt nöjda med. Men vi får säkert andra ärenden där frågan kommer upp på bordet igen.

Är det alltid otillåtet att övervaka anställda med gps?

– Det kan kanske finnas särskilda fall där en realtidsövervakning kan vara okej. Det går aldrig att utesluta eftersom det blir en bedömning av det enskilda fallet, där man väger arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen mot varandra. Som arbetsgivare ska man vara väldigt försiktig med att följa sina anställda i realtid, eller använda system som möjliggör den typen av övervakning, säger Susanna Kjällström.

Är det vanligt med gps-övervakning?

– Alla som någon gång beställt hem mat eller varor vet att man ofta får en spårningslänk där man kan följa chauffören i realtid. Men bara för att det är vanligt betyder inte det att det är okej. Eller tillåtet. Spårningslänkar tycker jag personligen har blivit mindre vanliga. Men det kommer hela tiden nya sätt att övervaka på. Den teknik vi har i dag innebär att man kan följa människor väldigt närgånget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek