Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Övervakades med gps – får skadestånd

Ett it-företag övervakade sina anställda i realtid. Unionen stämde företaget och nu har parterna kommit överens. De anställda får skadestånd och slipper övervakning.
Publicerad
En mobiltelefon med GPS följer en person i realtid.
Under jobbresorna övervakades de anställda i realtid med hjälp av en gps-tjänst som samlade in data om medarbetarna. Unionen stämde företaget. Foto: Colourbox.

De anställda på it-företaget är eller var fältservicetekniker för företaget och var ofta ute hos kunder. Under jobbresorna övervakades de i realtid med hjälp av en gps-tjänst, Enroute, som samlade in data om medarbetarnas namn, var de befann sig, när de påbörjade sina resor, beräknad ankomsttid samt arbetsordernummer.

Den här informationen kunde sedan delas med en tredje part, det vill säga bolagets kunder.

Redan när gps-tjänsten infördes på arbetsplatsen flaggade Unionen, under mbl-förhandlingar, för att insamlingen av medlemmarnas personuppgifter kunde bryta mot dataskyddsförordningen.

– Vi påtalade flera brister. Några av dem löstes under förhandlingsstadiet, exempelvis bristen på information. Andra brister kunde man inte lösa under förhandlingarna, exempelvis lagligheten i den här typen av personuppgiftsbehandling. Övervakningen som personuppgiftsbehandlingen innebar var så pass närgående att den inte var acceptabel, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen.

Unionen stämde företaget

Unionen stämde därför företaget i Arbetsdomstolen, AD. Förbundet krävde 40 000 kronor i skadestånd till var och en av de 15 medlemmar som övervakats. Dessutom ville Unionen ha klargöranden från EU-domstolen innan AD fattade beslut.

– Vi ansåg att EU-domstolen behövde komma med avgöranden både vad gäller lagligheten och skadeståndsfrågan. Om AD skulle komma fram till att arbetsgivaren saknade laglig grund för personuppgiftsbehandlingen, vad skulle det i så fall kosta arbetsgivaren i skadestånd? Det finns ingen skadeståndspraxis vad gäller brott mot dataskyddsförordningen i Sverige.

Något avgörande blev det dock aldrig. Unionen och företaget träffade en förlikning innan målet nådde huvudförhandling. Förlikningen innebar skadestånd till medlemmarna och att övervakningen inte får återupptas. Rättsläget är fortsatt oklart.

– Det är klart att det hade varit bra att få svar på de här frågorna, men när vi företräder individer gentemot arbetsgivare är utgångspunkten alltid det som är bäst för dem. I det här fallet blev det en förlikning som vi är väldigt nöjda med och som medlemmarna är väldigt nöjda med. Men vi får säkert andra ärenden där frågan kommer upp på bordet igen.

Är det alltid otillåtet att övervaka anställda med gps?

– Det kan kanske finnas särskilda fall där en realtidsövervakning kan vara okej. Det går aldrig att utesluta eftersom det blir en bedömning av det enskilda fallet, där man väger arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen mot varandra. Som arbetsgivare ska man vara väldigt försiktig med att följa sina anställda i realtid, eller använda system som möjliggör den typen av övervakning, säger Susanna Kjällström.

Är det vanligt med gps-övervakning?

– Alla som någon gång beställt hem mat eller varor vet att man ofta får en spårningslänk där man kan följa chauffören i realtid. Men bara för att det är vanligt betyder inte det att det är okej. Eller tillåtet. Spårningslänkar tycker jag personligen har blivit mindre vanliga. Men det kommer hela tiden nya sätt att övervaka på. Den teknik vi har i dag innebär att man kan följa människor väldigt närgånget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?